Den svenska kemi- och läkemedelsindustrin avslutade det tredje kvartalet 2025 med minskade volymer och pressad lönsamhet, både på exportmarknaden och hemmamarknaden. Lönsamheten pressades ytterligare när efterfrågan fortsatte att vika. Mitt i den globala osäkerheten ser många företag dock nya möjligheter till produktivitetslyft, inte minst genom ökad användning av AI. Det visar IKEM:s konjunkturbarometer för Q3 2025.
För den fjärdedel av svensk industri som IKEM representerar – kemi, läkemedel, plast, gummi och raffinaderi – blev kvartalet en fortsättning på årets svaga trend. Samtliga delbranscher rapporterar minskade volymer och lägre lönsamhet. Lönsamheten ligger under index 100 för samtliga delbranscher, vilket markerar en fortsatt kontraktion. En majoritet av företagen, 73 procent, uppger att utvecklingen blev som väntat, men särskilt inom gummi/plast och kemi blev marknaden ännu svagare än prognoserna.
– Vi befinner oss i ett globalt moment 22 där både hushåll och företag avvaktar. För våra medlemsföretag betyder det fortsatt svaga volymer, men också att effektiviseringar och ny teknik får större betydelse framöver, säger Carl Eckerdal, chefekonom på IKEM.
Exporten fortsatt avgörande
Svensk kemi- och läkemedelsindustri är starkt exportberoende. Cirka 78 procent av produktionen går direkt på export, och ytterligare fyra procent indirekt via andra svenska industriföretag, vilket innebär att över 80 procent av branschens produkter till slut hamnar utanför Sveriges gränser. Tyskland är den viktigaste exportmarknaden, och många företag hoppas på att en tysk återhämtning under 2026 ska bidra till en gradvis vändning. Nästan hälften av företagen tror på en konjunkturförbättring under första halvåret 2026, medan en fjärdedel räknar med förbättring senare samma år.
Konkurrensen från Asien tilltar och ses som den största utmaningen av 64 procent av företagen. Det gör teknikskiften som AI ännu viktigare för att stärka produktivitet och konkurrenskraft.
AI – en möjlig vändpunkt
En majoritet av företagen i IKEM:s barometer ser positivt på AI:s potential:
10 procent bedömer att AI kan ge en betydande produktivitetsökning
37 procent tror på en ökning i produktiviteten
44 procent uppger att de ännu inte vet vilken effekt AI kommer att ha.
Optimismen är särskilt stark inom kemiindustrin, där 82 procent tror på en positiv effekt, medan gummi/plast ligger strax bakom med 74 procent.
– Vi ser nu början på ett skifte där AI kan spela en nyckelroll i att stärka svensk industris konkurrenskraft. Samtidigt behövs fortsatta satsningar på kompetensutveckling, eftersom många företag ännu inte hunnit utbilda sin personal i hur tekniken kan tillämpas i praktiken, säger Carl Eckerdal.
Bild: HeungSoon
