– Den nya stationen i Karlshammar bygger på innovativa lösningar, och vårt mål är att förbättra kapaciteten och tillgängligheten i elnätet samtidigt som vi minimerar klimatavtrycket, säger Mats Tullgren, regionnätschef på E.ON.  

Den befintliga stationen, byggd på 1960-talet, har länge kämpat med kapacitetsbrist och ligger i ett naturskönt område nära både Emån och bebyggelse. Den nya stationen byggs en bit söderut om den nuvarande, vilket innebär en bättre placering för både miljön och elnätet.

Den nya stationsbyggnaden ska uppföras i trä, vilket E.ON ser stora fördelar med. Genom att bygga i trä minskas koldioxidavtrycket avsevärt. Anläggningen utrustas med två nya transformatorer, mellanspänningsställverk, och kontrollutrustning, allt fritt från isoleringsgasen SF6, som har 23 500 gånger större miljöpåverkan än koldioxid.

För att minimera klimatavtrycket används klimatförbättrad betong, koldioxidreducerat stål, regenererad olja och återanvända komponenter från en annan E.ON-station som rivs under nästa år. Bland annat återanvänds stativ och samlingsskenor, vilket bidrar till att reducera både avfall och resursanvändning.

– Vid stationen i Karlshammar använder vi nya klimatsmarta idéer och metoder. Att bygga med mer hållbara material och att återanvända komponenter blir en viktig lärdom som gynnar framtida projekt. Vi ser även att detta driver innovation och utveckling inom branschen, säger Mats Tullgren. 

Markarbetena anpassas efter områdets naturliga lutningar för att minimera ingreppen på platsen, och anläggningsmaskinerna ska drivas med hydrerad vegetabilisk olja, HVO 100, för att ytterligare minska koldioxidutsläppen. Totalt estimeras projektets koldioxidavtryck att minska med upp till 17 procent, jämfört med vad ett projekt av den här storleken vanligtvis genererar.

– Vi ser en stor möjlighet att genom detta projekt visa att hållbara lösningar och smart resursanvändning kan gå hand i hand med hög driftsäkerhet och lång livslängd. Att arbeta med återanvändning av komponenter och materialval som minskar klimatpåverkan är en viktig del av vår strategi för framtidens elnät, säger Jan Hintze, vd på Omexom. 

Den nya stationen i Karlshammar ska inte bara öka kapaciteten och ge en stabilare elförsörjning till området, utan också bidra till ett mer klimatanpassat energisystem, eftersom erfarenheterna från projektet ska utgöra en grund för framtida E.ON-projekt. Dessutom kan mer förnybar elproduktion anslutas.

Första spadtaget för projektet togs onsdagen den 24 september 2025, och stationen beräknas stå klar för drift i slutet av 2026.

Under det senaste decenniet har E.ON investerat cirka 30 miljarder kronor i att förbättra elnäten. Under den nuvarande regleringsperioden, från 2024 till 2027, planerar bolaget att satsa 27 miljarder kronor på elnätet – E.ONs största investeringsprogram hittills.

Vad är en transformatorstation? 

Transformatorstationer omvandlar el från höga spänningsnivåer till lägre och fördelar elströmmen vidare via mindre ledningar. Dessa stationer finns på många platser i elnätet och är nödvändiga för att förse städer med el.

Läs mer om E.ONs elnätsinvesteringar: Elnätsinvesteringar | Så förnyar vi elnätet

Bilaga: Specifikationer och hållbarhetsåtgärder för transformatorstationen i Karlshammar 

Som en del av E.ONs och Omexoms arbete med att bygga en ny transformatorstation i Karlshammar har hållbarhet varit en central aspekt av projektet. Nedan följer en sammanställning av de specifika hållbarhetsåtgärder och de miljömässiga besparingar som projektet förväntas generera. Beräkningarna har genomförts av byggkonsultbolaget SWECO.

Projektuppdrag 

Jämförelse av installationen av det luftisolerade 72,5 kV-ställverket utomhus respektive i väderskydd, med fokus på hållbarhet.

Utredning av materialval och utformning för att minimera projektets klimatavtryck.

Utvalda hållbarhetsåtgärder 

Bränsle: HVO 100 istället för diesel

Klimatförbättrad betong

Kontrollbyggnad i trä

Återanvändning av stål

Klimatförbättrad kärnplåt

Cirkulär masshantering

Främjande av biologisk mångfald

Bränsle och CO₂-besparing 

Arbetsmaskiner under byggfasen: 15 700 liter HVO 100

Personaltransporter: 6 700 liter HVO 100.

Förväntad CO₂-besparing: 56 ton CO₂

(Som jämförelse uppgår en genomsnittlig svensk persons årliga konsumtionsbaserade utsläpp till cirka 8 ton CO₂e.)

Klimatförbättrad betong 

Potential att minska betongens utsläpp med upp till 40–50 %

Beslutad ambition: 40 % minskning

Förväntad CO₂-besparing: 13,6 ton CO₂

Kontrollbyggnad i trä 

Mål:

Lågt klimatutsläpp

Uppfyller brandklass EI60

Tryckavlastning

Minst 50 års livslängd med minimalt underhåll

Utsläppsminskning: 65 % jämfört med standardbyggnad

Förväntat minskade utsläpp från 43 675 kg CO₂ till 15 272 kg CO₂

Återanvändning av stål 

Förväntad besparing vid återanvändning av höga och låga stativ: 17 353 kg CO₂

Klimatförbättrad kärnplåt 

Användning av klimatförbättrad kärnplåt i krafttransformatorerna

Förväntad minskning av CO₂-utsläpp: 20 %

Cirkulär masshantering 

Vid sprängning av bergmassor:

25 % av massorna transporteras bort

75 % återanvänds och krossas på plats

Förväntad total CO₂-besparing: 2 568 kg CO₂

Främjande av biologisk mångfald 

För att stärka den lokala miljön och ekosystemet implementeras följande åtgärder:

Insektshotell

Bibäddar

Boplatser av nedkapade träd