Industrin behöver mellan 66 och 81 TWh el till år 2035. Det visar SKGS nya analys av utvecklingen av svensk industris elbehov som publicerades idag i samband med ett seminarium. Resultatet understryker behovet av skyndsamma investeringar i både elproduktion och elnät över hela landet.
Industrins elbehov väntas öka från dagens 48 TWh till mellan 114–130 TWh under åren 2025–2035, förutsatt att industrins investeringar i ny produktion och elektrifiering av befintliga processer genomförs som planerat. I årets rapport har industrins elbehov bedömts utifrån scenarier om högre respektive lägre elanvändning. Det beror på att osäkerhetsfaktorerna har blivit mer påtagliga, bland annat kring när och om planerade investeringar genomförs samt den ekonomiska och säkerhetspolitiska utvecklingen.
– Industrins elbehov till 2035 kommer fortsatt att vara stort, oavsett vilket scenario vi utgår ifrån. Industrins klimatomställning är en av huvudanledningarna till ökningen, och för att den ska kunna fortsätta krävs leveranssäker och fossilfri el till konkurrenskraftiga kostnader – i hela landet, säger Johan Bruce, verksamhetsansvarig vid SKGS.
Analysen har kompletterats med en modellering av hur de olika scenarierna påverkar det svenska elsystemets energi- och effektbalans fram till 2035, med utblickar mot 2040 och 2045. Scenariot om ett högre elbehov innebär ett snabbt sjunkande elöverskott fram till 2030. I scenariot om en lägre elanvändning minskar också överskottet, men det understiger aldrig 10 TWh/år.
– Trots osäkerhetsfaktorerna kan vi med säkerhet säga att behovet av investeringar i både elproduktion och nätkapacitet är omfattande. Det gäller särskilt elproduktion som kan komma på plats snabbt, bland annat genom en skyndsam utbyggnad av landbaserad vindkraft. Vidare är statligt stöd för en snabb utbyggnad av havsbaserad vindkraft och kärnkraft avgörande för energi- och effektbalansen bortom 2035, säger Johan Bruce.
Fakta om olika industriers elbehovsökning:
Stål- och metallverk ökar elbehovet från 7 till 34 TWh/år, främst genom att fossilt kol ersätts med vätgas när reduktion av järnmalm och produktion av stål blir fossilfri, samtidigt som den samlade produktionen ökar i takt med att ny verksamhet tillkommer.
Kemiindustrin ökar sitt sammanlagda elbehov från 5 till 11 TWh/år. Till stor del består det ökade elbehovet av elektrifiering av processer och ändrade tekniker. Dessutom innebär byte av fossila råvaror till mer hållbara alternativ ett ökat behov av el.
Raffinaderi- och elektrobränslebranschen står för ett markant ökat elbehov, från 1 till 32 TWh/år.
Gruvnäringens och jord- och stenindustrins sammanlagda elbehov ökar från 5 till 12 TWh/år, främst genom en ökad elektrifiering av gruvfordon och ökad produktion.
Skogsindustrin, som idag är den med bred marginal största elanvändaren, ökar inte sitt elbehov lika kraftigt, men ökar från 18 till 23 TWh/år. Skogsnäringen är lämplig för bio-CCS, som på sikt kan öka branschens elbehov.
Teknikindustrin ökar elanvändningen från 7 till 11 TWh/år. Det är batteritillverkning som står för det ökade elbehovet och det finns en stor osäkerhet om tidplanerna för dessa projekt.
Övrig industri, där livsmedels- och trävaruindustrin samt övrig småindustri ingår väntas inte öka sin elanvändning mer än marginellt.
Läs rapporten i sin helhet – via SKGS.se
Bild: Pete Linforth
