Vårfloden inträffar normalt någon gång i mitten eller slutet av april. Då smälter snön på allvar och vattenmagasinen i Sverige och Norden fylls på så att vattenkraften kan producera el under året. I år har magasinens fyllnadsnivå hittills betett sig annorlunda jämfört med tidigare och innehåller mer energi än vanligt för årstiden när de ska börja fyllas på av vårfloden.

Vattenkraften får som vanligt en prispressande funktion.

– Det är ovanligt att fyllnadsgraden i vattenmagasinen vänder på den nivå vi ser i år. Normalt hinner de vara betydligt tommare för att ha utrymme att kunna ta emot den snö som smälter under våren. Vi har just nu ett överskott i de svenska magasinen motsvarande en tredjedel av deras fulla lagringskapacitet, säger Magnus Thorstensson elmarknadsanalytiker hos Energiföretagen Sverige.

Vårfloden har en viktig funktion för energisystemet eftersom den fyller på vattenmagasinen med energi i form av lagrat vatten. Det är ungefär som att ladda ett batteri i stor skala för hela elsystemet. Tillrinningen över det senaste året jämfört med normalvärdena framgår av den första grafen nedan. Vi ser att den gröna kurvan börjat stiga på allvar från månadsskiftet mars/april. Detta är tidigt relativt historiken från år 1960 – både jämfört med medianen och den övre rödprickade kurvan, som bara överskridits av 10 procent av värdena historiskt.

Vidare framgår av kurvan att Sverige under hösten och vintern haft avsevärt högre tillrinningar än normalt.

Vårfloden sker över en längre tid inom Sverige med start i de sydligaste delarna (se graf 2 nedan, med fyllnadsgraden över året i våra fyra elområden). Redan i januari toppade magasinen i vårt sydligaste elområde (elområde 4). Magasinen i elområde 3 och elområde 2 började vända uppåt i mars/april. När det gäller vårt nordligaste elområde 1 har magasinsnivån ännu inte vänt.

Högsta fyllnadsgrad någonsin vid denna tidpunkt på året

De största magasinen i Sverige ligger i elområde 1, längst i norr. Trots att dessa fortfarande sjunker kan vi på den samlade bilden över fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin se att vårfloden kommit i gång (grafen nedan). Den gröna kurvan har tydligt vänt ovanför såväl median som övre rödprickad kurva, vilken bara överskridits av 10 procent av värdena historiskt. Vattnet vänder vid 50 procents fyllnadsgrad i magasinen mot normalt cirka 20 procent. Fyllnadsgraden har aldrig varit så hög vid denna tidpunkt jämfört med hela mätperioden 1960–2023.

Vårflodens bidrag till vattenkraftsproduktionen är alltid stort, även om en hel del nederbörd också kan falla under hösten. Inom vattenkraften talar vi om torrår och våtår, där vattenkraftproduktionen över ett år som högst nått nära 79 TWh (Terawattimmar = miljarder kilowattimmar) under ett våtår, medan den under ett torrår som lägst gått ned till 51 TWh.

Ett stort intervall alltså där det genomsnittliga produktionsvärdet från vattenkraften är 65 TWh. Inom Sverige producerades till exempel som jämförelse preliminärt nära 170 TWh el totalt under år 2024. Vattenkraften har länge varit vår största källa till elproduktion, en källa som dessutom har möjligheten att lagra energi.

34 TWh kan lagras i Sverige – 127 TWh i Norden

När snön smälter uppe i fjällen och skogslandskapen så kommer mycket vatten på en gång. Därför är det viktigt att vi har riktigt stora vattenmagasin högt uppe i våra utbyggda älvar. Svenska vattenmagasin kan lagra nära 34 TWh, vilket är väldigt mycket jämfört med andra typer av energilager som brukar nämnas i energidebatten.

Räknar vi in Norge och Finland också så rymmer vattenmagasinen i Norden ungefär 127 TWh. Fanns inte dessa stora vattenmagasin skulle det mesta av vattnet rinna rakt ut i havet under våren, utan att kunna omvandlas till el.

Vattenkraftsproducenterna planerar för en vårflod varje år. Med hjälp av mätdata, prognoser och modeller försöker vattenkraftsägarna så gott det går förutse när vårfloden kommer och hur stor den blir så att vattnet kan omvandlas till el när elen som bäst behövs. Producenterna strävar efter att tömma magasinen i lagom takt under vintern så att så mycket som möjligt av det vatten som kommer med vårfloden kan lagras inför nästkommande år.

Speciella förhållanden i år – långt utdragen vårflod

Det faktum att vi haft avsevärt högre tillrinningar under hösten och vintern har fått konsekvenser. Detta ledde till höga vattenmagasin i höstas som dessutom har fyllts på mer än normalt under vintern (det som ”normalt” skulle lagras som snö har kommit under vintern, det vill säga en del av vårfloden kan redan sägas ha kommit). Därför vänder magasinen på högre nivåer än normalt, vid 50 procents fyllnadsgrad mot normalt cirka 20 procent. Det innebär att vi i nuläget har cirka 10 TWh mer energi i magasinen än normalvärdet så här års. På nordisk nivå är det cirka 20 TWh mer än normalt för årstiden.

På grund av detta är den förväntade vårflodsvolymen nu mindre än normalt framför allt i de sydligare älvarna. För vattenkraftsproducenterna är det summan av magasinsinnehåll och förväntad tillrinning som är det mest relevanta att planera efter, det vill säga den så kallade hydrologiska balansen. Detta har bidragit till att magasinen inte har tömts mer.

Andra faktorer av betydelse – rollen som prispress gäller alltjämt

Magnus Thorstensson från Energiföretagen tar upp flera faktorer som spelar in när det gäller utbud och efterfrågan på el, med betydelse också för vattenkraftens elproduktion och elpriserna:

– Elanvändningen har varit förhållandevis låg och vi har kunnat utnyttja mer vindkraft som sparat på vatten. Det är svårt att säga hur pandemin och närliggande krig eventuellt fortfarande har påverkat elanvändningen. Vi kan dock helt säkert säga att vattenkraftens roll som prispress på elpriserna fortsätter, säger han och lägger till:

– Det är lite svårare att säga hur det slår prismässigt inom landets olika elområden. Mycket produktion i förhållande till användningen kombinerat med den utbyggda vindkraften ger lägre priser i norr, medan överföringsmöjligheterna söderut har förändrats i och med stängningen av två reaktorer i Ringhals för cirka fem år sedan. Även införandet av flödesbaserad kapacitetsberäkning har förändrat förutsättningarna. Det gör det svårare att förutsäga hur priserna påverkas i de södra delarna av landet. Men fortfarande gäller generellt att mer vatten i systemet ger lägre elpriser.

Följ Energiföretagens statistiksidor.

Följ specifikt Kraftläget som uppdateras varje vecka här.

Foto: Viktor Nordqvst, Energiföretagen