Tillförseln av ny elkraftsproduktion i det svenska elsystemet håller inte jämn takt med den pågående elektrifieringen och därmed den ökade elförbrukningen. På några års sikt innebär det att den negativa effektbalansen, när det är som kallast, inte kan tillgodoses av elimport. För att undvika risk att effektbristen måste hanteras genom manuell lastfrånkoppling, krävs att åtgärder vidtas.
Svenska kraftnät redovisar årligen, på regeringens uppdrag, Kraftbalansrapporten, som behandlar effekttillräckligheten under sommaren respektive vintern. Centralt för rapporten är hur Sverige klarar den timme på vintern då elförbrukningen är som störst – topplasttimmen.
– Bedömningen vi gör är att effektbalansen under kommande vinter är jämförbar med prognosen inför förra årets vinter. Vi räknar med att under topplasttimmen har vi ett importbehov på 1400 MW vid en normalvinter och 2700 MW vid en tioårsvinter*, säger Lowina Lundström, divisionschef System, Svenska kraftnät.
För att effektbalans – att elproduktion och elförbrukning är lika – ska uppnås, krävs således att det finns el att importera då den svenska effektbalansen är negativ. Detta har rapportförfattarna undersökt genom den probabilistiska metoden, vilken bland annat undersöker hur mycket import som finns tillgänglig. Beräkningarna visar att importen klarar det mål som regeringen har beslutat om, enligt den så kallade tillförlitlighetsnormen
Ljusare omvärldsutsikter
– Jämfört med när vi presenterade förra årets rapport ser det ut som att omvärldsfaktorerna inför kommande vinter blir bättre. Inte minst är utsikterna för gasleveranserna till EU bättre. Men får vi denna vinter bortfall av elproduktion i samma utsträckning som i vintras, då både Ringhals 4 och Oskarshamn 3 var ur drift vid topplasttimmen, förändras naturligtvis effektbalansen påtagligt, säger Lowina Lundström.
Topplasttimmen vintern 2022/2023 inföll den 16 december, kl. 9-10. Att inte effektbrist inträffade, med två reaktorer ur drift, förklaras av en ovanligt låg elförbrukning. Förutom att temperaturen var några grader varmare än vad som bedöms vid en normalvinter, bidrog de höga elpriserna, samt informationskampanjer, generellt under vintern till en minskad elförbrukning i landet med mellan 5 och 9 procent, korrigerat för temperatur- och kalendereffekter. Därtill var importmöjligheterna goda. Under topplasttimmen importerade Sverige 3290 MWh/h. Som jämförelse importerade Sverige 1600 MWh/h under topplasttimmen vintern 2021/2022.
Utmanande på sikt
– Den stora utmaningen avseende effekttillräcklighet bedömer vi ligga några år bort. Vintern 2025/2026 pekar våra prognoser, givet att elektrifieringen av industrins processer fortlöper enligt plan, på en negativ effektbalans under topplasttimmen på 4900 MW h/h vid normalvinter, och 6300 vid en tioårsvinter (se diagram). Vintern därefter är jämförande siffror 8700 respektive 10300, säger Lowina Lundström.
Enligt Lowina Lundström beror detta på att den tillkommande elproduktionen de närmaste åren inte matchar den ökade elförbrukningen, som kommer med elektrifieringen av industrin, och till viss del av en ökad mängd eldrivna fordon. Skälet är att en stor andel av den nya elproduktionen består av vindkraft med relativ låg tillgänglighet* under topplasttimmen. I vintras var den 21 procent och vintern dess för innan 22 procent.
I 245 simuleringar, som rapportförfattarna har gjort utifrån den probabilistiska metoden, för vintern 2026/2027 inträffar effektbrist under minst en timme vid två tredjedelar av simuleringarna. Medelvärdet vid dessa underskott uppgår till 690 MW. Då dessa beräkningar även räknar in möjlig import innebär det att effektbristen måste hanteras genom manuell lastfrånkoppling om inte tillräckliga åtgärder som utökad effektreserv, kapacitetsmarknader eller utökad förbrukningsflexibilitet kommer på plats.
Rapportförfattarna betonar dock att beräkningarna bygger på att flera stora projekt förverkligas enligt tidsplaner. Men erfarenheter från stora investeringsprojekt visar emellertid att så inte alltid blir fallet.
Tioårsvinter: Det lägsta tredygnsmedelvärdet av temperaturen som statistiskt återkommer vart 10:e år.
Tillgänglighet: Hur mycket effekt som förväntas vara tillgänglig av installerad effekt.
Kraftbalansen på den svenska elmarknaden, rapport 2023, finns att läsa här.
