En inbromsning i skogsbruket skulle också påverka jobb, sysselsättning och inkomster kopplade till trä- och massaindustrin i hela landet. LRFs övergripande kritik är att utredningen har blivit en naturvårdsutredning istället för en äganderättsutredning. Det går rakt emot både januariavtalet och utredningsdirektiven som tydligt pekat ut äganderätten.

– Det är nu vi lägger grunden för en lång period av skogspolitik. Där måste tilltron till de som brukar och månar om skogen vara stark. Skogsägarna drivkrafter och initiativ ska tas tillvara. Då kan de leverera förnybara nyckelprodukter till samhället och samtidigt främja klimat, miljö och en rik natur, säger Paul Christensson, ordförande LRF Skogsägarna.

LRFs viktigaste ändringsförslag till utredningen är att skog bara ska kunna skyddas om skogsägaren frivilligt går med på det. Det förslaget finns med i utredningen men först ska mer än 600 000 hektar skog kunna skyddas oavsett skogsägarens medgivande. Det innebär att i praktiken blir det inte någon frivillighet. Paul Christensson vill att regeringen går en annan väg.

Skogsägare känner sig alltmer hotade i sin roll att bruka skogen. En annan huvudpunkt i LRFs kritik är att utredningen inte har hanterat problemet att myndigheterna omtolkat lagstiftning och i allt större omfattning lagt över kostnader för naturvård på skogsägare.

Förslag för en hållbar skogspolitik:

Tillvarata skogsägarnas drivkrafter för bättre klimat och miljö

Skydd av skog ska bara vara möjligt med skogsägarens medgivande

Inga nya inskränkningar och kostnader för skogsägare

Tydliggör hur myndigheterna ska tolka lagstiftningen kring skogen

Sverige ska samma syn på vilken natur som är skyddad som övriga Europa

När staten pekar ut områden som skyddsvärda måste markägaren ersättas