Fler och fler datacenter byggs i Sverige och elförbrukningen väntas öka kraftigt fram till 2030. Men enligt Magnus Karlström, produktchef på SMC Automation sitter en stor del av lösningen inte i att bygga större eller kraftfullare kylsystem, utan i komponenter som ofta glöms bort tills de redan börjat kosta pengar.

Svenska datacenters elförbrukning väntas mer än tredubblas till 2030, från cirka 4 TWh år 2024 till 14–15 TWh. Samtidigt skärper EU kraven på transparens, datacenter med en installerad IT-effekt på minst 500 kW måste från och med i år redovisa både energi- och vattenförbrukning till Energimyndigheten.

Med de här volymerna får även små ineffektiviteter kring elförbrukningen stor effekt. En betydande del av utrymmet för besparing sitter dock inte i själva kylkapaciteten, utan i komponenter i kylkretsen som med tiden slits, korroderar eller tappar prestanda, vilket gör att ett i teorin rätt dimensionerat kylsystem ändå kan dra onödigt mycket energi.

– Den här typen av slitage syns sällan i en driftbudget förrän det redan har kostat pengar. En felaktigt utvald ventil som med tiden ger bristfällig funktion kanske inte nödvändigtvis upptäcks av ett larm, utan bara märks som en gradvis minskad prestanda i kylsystemet, säger Magnus Karlström, produktchef på SMC Automation.

De vanligaste orsakerna är ventiler med lågt flöde och högt tryckfall, som tvingar pumpar och kylsystem att arbeta hårdare för samma kyleffekt. Andra vanliga problem är komponenter som inte är byggda för fukt- och vattenexponeringen i ett kylsystem över tid, vilket leder till korrosion, läckage eller nedsatt funktion. Ingetdera syns i den övergripande driftstatistiken förrän det redan påverkat både energiförbrukning och drifttillgänglighet.

En del av lösningen finns redan i hur ventiler i kylkretsen är byggda. En rostfri spole ger korrosions- och UV-beständighet över tid, vilket motverkar just den typen av slitage som annars sänker prestandan. Hög flödeskapacitet minskar tryckfallet i systemet, så att pumpar och kylanläggning inte behöver arbeta lika hårt för samma kyleffekt. En integrerad M12-kontakt i spolen ger dessutom högre IP-klassning mot vatten, en förutsättning i en driftmiljö där fukt och vattenexponering annars är en vanlig felkälla.

– I takt med att antalet datacenter växer och kraven på transparens skärps kommer detaljnivån att spela allt större roll. Det räcker inte längre att välja rätt kylsystem på pappret, varje komponent i det måste hålla över tid, annars byggs ineffektiviteten in redan från start, säger Magnus Karlström.

BIld av Gerd Altmann