Hur har debatten om svenskt skogsbruk blivit så polariserad? Med hjälp av AI ska forskare vid Jönköping University analysera mer än 27 000 tidningsartiklar för att kartlägga konfliktlinjerna i den svenska skogsdebatten. Forskarna får tillgång till specialiserad AI-kompetens genom en ny stödform från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, där expertis ersätter traditionella forskningsmedel.
Frågor om skogens framtid väcker starka känslor och engagerar allt från skogsägare och miljöorganisationer till politiker, myndigheter och näringsliv. Debatten präglas ofta av motstridiga uppfattningar om hur skogen bäst ska brukas och bevaras.
Forskare vid Jönköping International Business School (JIBS) vid Jönköping University ska skapa en bättre förståelse för hur dessa motsättningar har vuxit fram och förändrats över tid genom att analysera nyhetsartiklar om skogsbruk med hjälp av AI.
– Våra resultat kommer att hjälpa förstå bättre hur sådana konflikter uppstår, att kartlägga vad de olika intressegrupperna står för och baserad på vilken kunskap/data som finns. Syftet är att förhoppningsvis visa möjligheter hur man kan hantera dessa konflikter på ett annorlunda sätt. Inte minst för de privata skogsägarna som idag ofta har problem att välja vilken typ av skogsbruk som passar bäst för dem, säger Leona Achtenhagen, professor i företagsekonomi vid JIBS och projektledare.
Kartlägga mönster som är svåra att upptäcka
Forskarna kommer att använda material från Retriever Mediearkivet, Sveriges största databas för nyhetsartiklar. Där har de identifierat över 27 000 artiklar om skogsbruk i Sverige publicerade mellan 2006 och idag. Den stora mängden material gör det möjligt att följa hur olika aktörer, argument och perspektiv har utvecklats över tid.
Med hjälp av AI kan forskarna studera hela materialet och kartlägga mönster som annars hade varit mycket svåra att upptäcka. Målet är bland annat att identifiera olika aktörer i debatten, analysera hur ansvar fördelas, vilka argument som används och hur synen på olika skogsbruksmetoder förändrats över tid.
Projektet är en del av en större forskningssatsning, finansierad av Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse, som undersöker hur privata skogsägare kan få bättre stöd i att fatta beslut som kombinerar ekonomiska, miljömässiga och kulturella mål. Forskarna hoppas att den nya kunskapen ska bidra till att utveckla verktyg som hjälper skogsägare att hitta affärsmodeller som passar deras egna förutsättningar och ambitioner.
Ny form av forskningsstöd
Projektet har beviljats stöd genom Knut and Alice Wallenberg AI Consultancy Grant. I stället för traditionella forskningsmedel får utvalda forskargrupper tillgång till specialiserad AI-kompetens genom bolaget AI4S, där experter med både AI- och forskningsbakgrund arbetar nära projekten. De inkomna ansökningarna har bedömts av en vetenskaplig utvärderingskommitté utifrån projektens vetenskapliga excellens, potential att stärkas med hjälp av AI, tillgång till relevant data samt forskargruppens engagemang i projektet.
– Det här stödet ger oss möjlighet att stärka både vår metodkompetens och vår kapacitet när det gäller att använda AI i forskning om samhällsrelevanta frågor, säger Leona Achtenhagen.
