Behovet av effekt i E.ONs elnät väntas öka med 25 procent fram till 2036. Bakom utvecklingen ligger framför allt elektrifieringen av industri och transporter, men också växande digital infrastruktur. Nu presenterar E.ON sin nya nätutvecklingsplan för 2027–2036 och bjuder samtidigt in kommuner, regioner, näringsliv och andra aktörer till samråd om hur framtidens elnät ska utvecklas.
Elektrifieringen innebär att allt större mängder el behöver kunna transporteras genom elnäten. Var och när behoven uppstår varierar samtidigt kraftigt mellan olika delar av landet. Nya industrier, elektrifierade transporter, datacenter och växande städer kan på relativt kort tid förändra behovet av kapacitet lokalt.
Samtidigt ställs högre krav på elnätets förmåga att stå emot störningar. Ett robust och motståndskraftigt elnät kräver långsiktig planering och investeringar som både möter ett växande elbehov och stärker leveranssäkerheten.
E.ONs nya nätutvecklingsplan beskriver hur behovet av elnätskapacitet väntas utvecklas fram till 2036 och vilka investeringar, nättekniska lösningar och flexibilitetstjänster som kan behövas för att möta utvecklingen.
– Sverige befinner sig fortfarande i början av en mycket stor omställning av energisystemet. Vår bedömning är att effektbehovet i våra nät ökar med omkring 25 procent till 2036. Samtidigt behöver vi bygga ett elnät som är robust och kan stå emot störningar i en mer osäker omvärld. Det ställer stora krav på våra investeringar och på att vi tillsammans med kommuner, näringsliv och andra aktörer tidigt kan fånga upp var de framtida behoven kommer att uppstå, säger Peter Sigenstam, driftchef på E.ON Energidistribution.
27 miljarder investeras i elnäten
E.ON genomför redan ett omfattande investeringsprogram för att öka kapaciteten och samtidigt stärka leveranssäkerheten och robustheten i elnäten. Under perioden 2024–2027 investerar bolaget totalt 27 miljarder kronor i sina svenska elnät. Investeringarna ska både möjliggöra elektrifiering och tillväxt och bidra till ett mer motståndskraftigt elsystem.
Samtidigt går det inte att möta hela det framtida kapacitetsbehovet enbart genom att bygga nya ledningar och stationer. Nätutvecklingsplanen visar därför också var flexibilitetstjänster och andra nättekniska lösningar kan bidra till att elnätet används mer effektivt.
Till 2036 bedöms behovet av flexibilitet i E.ONs lokalnät uppgå till omkring 340 MW uppreglering och 45 MW nedreglering. Det kan exempelvis handla om att företag och andra elanvändare tillfälligt anpassar sin elanvändning eller produktion när belastningen på nätet är hög.
– Vi kommer att behöva både bygga mer nät och använda det befintliga nätet smartare. Flexibilitet kan på många platser bidra till att frigöra kapacitet och göra det möjligt att ansluta nya verksamheter snabbare, fortsätter Peter Sigenstam.
Bjuder in till dialog runt om i Sverige
En central del i nätutvecklingsplaneringen är dialogen med de aktörer vars planer påverkar det framtida behovet av el. E.ON genomför därför under hösten dialogmöten med kommuner och näringsliv i olika delar av landet.
– Elnät byggs för många decennier framåt och ledtiderna för större investeringar är långa. Därför behöver vi veta så tidigt som möjligt var nya bostäder, industrier och andra verksamheter planeras. Ju bättre vi kan samplanera, desto större är möjligheten att rätt kapacitet finns på rätt plats när den behövs, avslutar Peter Sigenstam.
Nätutvecklingsplanen är öppen för samråd mellan den 15 september och den 15 november. Under perioden kan kommuner, företag, organisationer och andra intresserade lämna synpunkter på planen.
Den slutliga nätutvecklingsplanen för 2027–2036 ska lämnas till Energimarknadsinspektionen senast den 31 december.
BIld av Erich Westendarp
