Regeringen tillsätter en utredning om hur en större del av värdet från gruvverksamhet kan komma lokalsamhället till del. Flera delar av uppdraget är välkomna, samtidigt som gruvnäringens konkurrenskraft och Sveriges attraktivitet för investeringar måste beaktas.
I uppdraget ingår bland annat att se över mineralersättningen och avgifterna för undersökningstillstånd, och hur intäkterna från dessa kan fördelas annorlunda än i dag.
– Vi välkomnar att regeringen vill hitta former för hur mer av de värden som gruvnäringen skapar ska komma lokalsamhället till del. Men vi hade velat se att frågan behandlades i ett större perspektiv. Alla industrietableringar innebär liknande utmaningar för kommunerna, att skapa en särlagstiftning för just gruvor är inte logiskt. Vi hade önskat att utredningen fått i uppdrag att tittat bredare på frågan. säger Maria Sunér, vd för Svemin.
Fokus bör vara att i större utsträckning omfördela de skatter och avgifter som företagen redan betalar. Frågan om lokal värdedelning är inte unik för gruvnäringen. Även andra stora industrietableringar kan innebära både stora möjligheter, men också behov av investeringar för de kommuner där de sker, vilket bland annat Accelerationskontoret konstaterat i sitt betänkande tidigare i år.
I direktivet framgår dessutom att investeringsklimatet och förutsättningarna för gruvbrytning över tid inte ska försämras.
– Sveriges position som gruvnation är en helt avgörande utgångspunkt. Sverige konkurrerar internationellt om de investeringar som krävs för att öppna nya gruvor, utveckla befintliga verksamheter och öka prospekteringen. Detsamma gäller de aktiva gruvorna som varje dag konkurrerar på en global marknad om att vara lönsamma. Alla förslag måste därför bedömas utifrån hur de påverkar Sveriges konkurrenskraft och attraktivitet som gruv- och investeringsland, säger Maria Sunér.
Även när det gäller avgifterna för undersökningstillstånd är fördelningen av intäkterna en viktig del av översynen.
– Om hela eller delar av avgiften för undersökningstillstånd går till markägaren i stället för staten kan det bidra till att stärka acceptansen för prospektering. Det är dock viktigt att frågan om Sveriges attraktivitet för investeringar i prospektering vägs in när förslag till förändringar görs, säger Maria Sunér.
En annan del av uppdraget handlar om koncessionsprövningen enligt minerallagen. Utredaren ska bland annat överväga om prövningen i större utsträckning bör hållas samman hos Bergsstaten.
– En tydligare, mer sammanhållen och förutsebar prövning är viktig för att korta ledtiderna och stärka Sveriges attraktivitet för gruvinvesteringar. Idag har vi skräckexempel där koncessionsprövningar har tagit över sju år, säger Maria Sunér.
Utredningen ska även utreda om Malmfälten och Skelleftefältet bör utses till geografiska riksintressen. Områdena är två av Europas viktigaste mineraldistrikt och har stor betydelse för bland annat industrins omställning, försörjningsberedskap och Sveriges och Europas tillgång till kritiska råmaterial.
– Mineralfyndigheter kan inte flyttas. Att tydligare erkänna den strategiska betydelsen av och skydda Sveriges viktigaste mineraldistrikt är därför välkommet. Sverige har en unik geologisk potential och den behöver kunna tas till vara, säger Maria Sunér.
Utredningen ska redovisas senast den 30 september 2028.