Stig Mellström, segmentansvarig sjukhus på Schneider Electric Sverige
Svensk sjukvård befinner sig mitt i en omfattande omställning. Vårdköer, resursbrist, ökade kostnader, skärpta energikrav och ett förändrat säkerhetsläge gör att regionerna måste använda sina resurser smartare än någonsin. Men i debatten om hur vården ska bli mer effektiv glöms en avgörande fråga ofta bort: sjukhusens tekniska infrastruktur och hur den styr, säkrar och använder energi. Energifrågan måste därför bli en strategisk del av hur framtidens vård planeras och drivs.
Sjukhus är några av samhällets mest energikrävande byggnader. Avancerad medicinteknik, digitaliserade vårdflöden och verksamheter som måste fungera dygnet runt kräver stora mängder energi. Sveriges regioner förvaltar omkring 12,6 miljoner kvadratmeter lokaler och använder tillsammans drygt 2 000 GWh energi varje år, vilket motsvarar elförbrukningen i hundratusentals svenska hushåll, enligt siffror från SKR.
Samtidigt ökar kraven på energieffektivitet. Det reviderade EU-direktivet om byggnaders energiprestanda, EPBD, driver utvecklingen mot ett mer energieffektivt och utsläppssnålt byggnadsbestånd med särskilt höga ambitioner för offentliga byggnader. Sverige har dessutom nyligen infört den nya energiklassen A0 som ett steg mot framtidens nollutsläppsbyggnader. Det är självklart positivt i sig, men för sjukhusen blir kravbilden problematisk.
Sjukhusen förväntas minska energianvändningen och möta skärpta krav på energieffektivisering, samtidigt som vårdens behov ökar och sjukhusen måste moderniseras, byggas om och ibland byggas ut. Men ett sjukhus kan inte styras som en vanlig kontorsbyggnad. Det går inte att bara sänka temperaturen, minska ventilationen eller begränsa användningen av energikrävande utrustning när patienternas behov kräver motsatsen. Därför kan energifrågan inte reduceras till ett enkelt sparkrav. Den måste hanteras som en del av vårdens långsiktiga kapacitet, kvalitet och driftsäkerhet. Regionerna ska göra vården mer tillgänglig, samtidigt som energianvändningen minskas eller hållas nere. En ekvation som inte går ihop. För i praktiken innebär det att regionerna behöver göra mer med samma, eller ibland mindre, energimässiga utrymme.
Energianvändningen i många sjukhusmiljöer är dessutom svår att överblicka och styra i realtid. Utan tillräcklig insyn i hur lokaler, tekniska system och vårdflöden faktiskt används blir det svårt att veta var energin gör störst nytta. Men även var den kan användas smartare utan att äventyra vårdens kvalitet. Om kraven ska vara möjliga att möta i praktiken måste sjukhusen få bättre verktyg för att förstå hur energi- och vårdflöden hänger ihop.
Självklart är detta även en resursfråga: ju smartare energin används desto mer kan frigöras till vårdens kärnuppdrag. Lösningarna finns redan. Digitala verktyg för mätning, analys och styrning kan ge regionerna den överblick som krävs för att hantera energikraven. Genom att följa energianvändningen i realtid, upptäcka avvikelser samt styra ventilation, värme, och belysning efter lokalernas faktiska användning kan sjukhusen minska spill och samtidigt säkra rätt vårdmiljö. Flera regioner har redan visat vad som är möjligt. Enligt sammanställningar från SKR sparar regionernas arbete inom energieffektivisering omkring 700 miljoner kronor varje år. Samtidigt är potentialen fortfarande stor. Nästa steg är vi måste börja se energistyrning som ett strategiskt verktyg, inte bara som en teknisk investering.
Därför behöver regionerna göra flera saker. Energidata behöver kopplas närmare den dagliga driften och insikterna användas i planeringen av vårdens lokaler. Dessutom behöver regionerna bli bättre på att jämföra resultat och utbyta erfarenheter med varandra. En närmare dialog med marknaden kan också stärka omvärldsbevakningen.
I slutändan handlar det inte om att använda mindre energi till vården, utan om att ge sjukhusen bättre förutsättningar att möta ökade vårdbehov och skärpta krav. Nu måste varje skattekrona användas smartare för patienterna och personalens skull.
