Text: Lars Beckman, Riksdagsledamot (M), Gävleborg

Ett av vänstersidans stora trumfkort inför valet är att avskaffa karensdagen. S, V och MP presenterar det som en efterlängtad reform för löntagarna. Problemet är att någon måste betala.

97 procent av Sveriges företag har färre än tio anställda. Det är alltså inte storbolag med enorma personalreserver som drabbas hårdast. Det är verkstaden med sex anställda, åkeriet med åtta, frisören med tre och byggföretaget med nio.

Arbetsgivaren betalar redan sjuklön under 13 av de första 14 sjukdagarna. Tas karensdagen bort ska företaget även bära kostnaden för den första dagen.
Men där börjar bara notan.

Någon måste göra jobbet. Kunden väntar inte. Leveransen ska ut, maskinen ska köras och serviceavtalet hållas. För småföretagaren betyder det ofta övertid, vikarie eller att ägaren själv får jobba dubbelt. De arbetstimmarna kan inte sparas tills den sjukskrivne kommer tillbaka.

Riksdagens utredningstjänst har på min begäran räknat på konsekvenserna. Om sjukfrånvaron inte ökar alls beräknas den direkta merkostnaden nationellt till cirka 15,5 miljarder kronor 2027. Av detta faller omkring 10 miljarder på privata arbetsgivare.

Men forskningsunderlaget pekar på att sjukfrånvaron dessutom ökar när karensdagen tas bort. Ds 2023:33 uppskattar 5–17 procent fler sjuklönedagar. Det motsvarar ytterligare 1,7–5,3 miljoner sjukdagar och 3,5–9,7 miljarder kronor i sjuklönekostnader utöver grundnotan.

Sedan tillkommer övertid, vikarier och produktionsbortfall.

I Gävleborg beräknar RUT den direkta merkostnaden till cirka 410 miljoner kronor 2027. Privat sektor står för 260 miljoner. Räknat på samma nivå under fyra år blir det över en miljard kronor för länets privata arbetsgivare – innan följdkostnaderna räknats in.

Samtidigt betalar företagen redan arbetsgivaravgifter där socialförsäkringen finansieras. Därutöver finns den allmänna löneavgiften, som i praktiken är en skatt på arbete.

Vill politiken göra sjuklönevillkoren mer generösa bör man diskutera hur trygghetssystemen ska finansieras. Inte reflexmässigt skicka ännu en miljardnota till småföretagen.

Sverige behöver fler jobb, fler växande företag och en starkare skattebas.

Hur får man det genom att göra varje anställning dyrare och mer riskfylld?

Vänstersidan kallar slopad karensdag ett vallöfte.

Jag kallar det en miljardnota till Sveriges företagare.