En ny skoglig konsekvensanalys av effekterna av EU-inspirerade förslag om minskat skogsbruk visar att begränsad avverkning inte ger någon klimatvinst – men däremot leder till lägre produktion, färre jobb och ökade samhällskostnader.
En ny nationell skoglig konsekvensanalys, genomförd av Tomas Thuresson, skoglig doktor och skogsutredare på Zephyr Skogskonsult samt tidigare skogsskötselchef på Skogsstyrelsen, och Runar Brännlund, professor emeritus i Nationalekonomi vid Centrum för miljö- och naturresursekonomi (CERE) vid Umeå Universitet, analyserar konsekvenserna av skärpta regelverk och policyförslag kopplade till EU:s skogspolitiska inriktning. Studien är utförd på uppdrag av SCA.
Rapporten har särskilt granskat scenarier med minskad avverkning, ökade avsättningar och alternativa brukningsmetoder – såsom så kallat ”closer to nature”-skogsbruk – och deras effekter på ekonomi, sysselsättning och klimat.
Rapportens slutsats är tydlig: Ett minskat skogsbruk innebär lägre produktion, färre jobb och – i motsats till vad som ibland påstås – liten eller ingen klimatvinst.
– Att begränsa det svenska skogsbruket är en kostsam illusion som i praktiken leder till sämre ekonomi, färre jobb och ett svagare klimatbidrag. För mig är det en uppenbart dyr och dålig väg som i praktiken bara försvårar omställningen från fossilt till förnybart, säger Tomas Thuresson.
– Det är politik som hotar upp till 35 000jobb. Klimatnyttan av detta, när man bortser från materialsubstitution och koldioxid, motiverar inte kostnaden. Beaktar man koldioxidläckage kan man inte utesluta att klimatnyttan är negativ, säger Runar Brännlund.
Analyserna visar att:
En avverkningsminskning på 15 procent leder till motsvarande tapp i produktion och ekonomiskt värde.
I scenarier med ”closer to nature”-skogsbruk (där hälften av den brukade skogen sköts med hyggesfria metoder) faller avverkningen momentant med 25–30 procent och tillgången på sågtimmer med 30–40 procent under flera decennier, vilket motsvarar 25 000–35 000 förlorade arbetstillfällen och en minskning av förädlingsvärdet med 25–35 procent. Den minskade avverkningen i detta scenario ökar kolinlagringen i skogen enbart kortsiktigt. På längre sikt avtar tillväxten och därmed skogens kolinlagring och kolinlagring i produkter. Beaktas även substitutionseffekten blir den totala klimatnyttan lägre.
Minskad produktion i Sverige leder till koldioxidläckage, då konsumtionen kvarstår och istället flyttar till länder med högre utsläpp.
Den samhällsekonomiska kostnaden för avsättningar är dubbelt så hög som kostnaden för inlösen av mark.
Skogsbiomassa står för nästan 40 procent av svensk energianvändning. Minskad tillgång på skoglig råvara skulle särskilt drabba fjärrvärmen i bland annat Stockholm.
Thuresson och Brännlund konstaterar att en mer restriktiv skogspolitik får omfattande konsekvenser – inte bara för skogsnäringen utan för energi, arbetstillfällen och klimatpolitiken som helhet.
– God tillgång till biomassa är viktigt för alla. Begränsningar i råvara kommer ganska snart skapa problem för exempelvis Stockholm att ha ett prisvärt och pålitligt fjärrvärmesystem med låga klimatutsläpp, hållbart byggande i trä eller för den delen att ersätta plastprodukter med papper. Det är tydliga kostnader i hållbarhetsarbetet, vid sidan av att det gör folk i glesbygd arbetslösa och mindre ekonomiskt fria, säger Tomas Thuresson.
– Sverige kan och borde fokusera mer på att maximera klimatnyttan från skogen genom aktivt skogsbruk och att fortsätta utveckla den resurseffektiva användningen av råvaran. Då kan vi skapa fler jobb och samtidigt öka klimatnyttan, säger Runar Brännlund.
