Vivek Patel är en av få forskare i Sverige som arbetar med friktionsomrörningssvetsning – en svetsprocess som väcker allt större intresse.

– Processen har många fördelar och möjligheter för industriaktörer som vill minska produktionens miljöavtryck, säger Vivek, nyligen utnämnd till professor i svetsteknologi vid Högskolan Väst.

Berätta, vad är det som gör friktionsomrörningssvetsning så speciell?

– Processen ger mycket starka och lätta svetsfogar av hög kvalitet och kräver inte så mycket energi som andra svetstekniker. Framförallt är det en ren process utan ohälsosamma gnistor, gaser och rök, eftersom fogarna smälts samman. Det krävs heller ingen efterbearbetning och hela processen kan automatiseras, vilket gör produktionen mycket effektiv och tidsbesparande.

– I jämförelse med andra svetsprocesser ger friktionsomrörningssvetsning avsevärt mindre avtryck på miljön. Allt detta bidrar till ett ökat intresse hos tillverkningsindustrin.

Vilken typ av tillverkning passar svetsprocessen för?

– Den här typen av solid-state-svetsning passar speciellt bra för montering av kritiska komponenter som bränsletankar, chassin och batteripack i elfordon.

– Flera fordonstillverkare och flyg- och rymdindustrier i andra länder använder idag friktionsomrörningssvetsning. Men i Sverige går det långsammare att ta till sig teknologin. Det kan bero på att det inte finns någon forskningsinfrastruktur utöver den utrustning vi har på Produktionstekniskt centrum i Trollhättan.

– Företag som investerar i den här typen av svetsutrustning kan spara mycket pengar, trots att den initiala kostnaden för att köpa skräddarsydd utrustning kan vara hög.

Vilka är de främsta utmaningarna inom det här forskningsområdet?

– Eftersom svetsprocessen fortfarande inte är så välkänd inom svensk industri har vi ett jobb att göra för att nå ut bättre. Högskolan Väst är idag det enda svenska lärosätet som forskar inom området. Men internationellt pågår mycket forskning och utveckling sedan drygt tio år tillbaka.

– Det är svårt att svetsa i hårda material. Därför planerar vi att utveckla processen även för hårda metaller som stål och titan eftersom det ökar potentialen att använda processen för fler tillämpningar.

Hur väcktes ditt intresse för friktionsomrörningssvetsning?

– Jag kom i kontakt med svetsprocessen för 14 år sedan då teknologin var ung. Jag jobbade då på universitet i Indien och fascinerades av teknologins många möjligheter och fördelar.

– Under Covid-19-pandemin såg jag att Högskolan Väst sökte en tjänst inom svetsteknologi. Det var en tidsbegränsad tjänst men jag chansade på att anställningen kunde förlängas och flyttade till Trollhättan. Jag trivdes bra på högskolan och hade sedan turen att få en ny forskartjänst inom friktionsomrörningssvetsning, år 2022. Jag fick äntligen möjlighet att jobba med min passion.

Vad har du och dina kolleger på gång just nu?

– Vi hoppas snart kunna utöka forskarteamet och investera i ny, mer avancerad utrustning för att utveckla processen för additiv tillverkning. Det är ett mycket spännande område. Med en ”solid-state-process” där friktionsomrörningssvetsning kombineras med additiv tillverkning får industrin helt nya möjligheter att tillverka mer hållbart och effektivt. Inom 10–15 år kan det vara verklighet.

Kontakt: Vivek Patel, Professor i svetsteknologi, Högskolan Väst

Se film om Högskolan Västs forskning inom friktionsomrörningssvetsning:

På Högskolan Väst bedriver vi forskning i samverkan med omvärlden för att skapa en bättre framtid.