Nyheter

LKAB redovisar större mineraltillgångar

Efter prospekteringen under 2025 har LKAB fortsatt att öka mängden och tillförlitligheten i bolagets mineraltillgångar, samtidigt som kvaliteten på mineralreserverna har förbättrats, vilket resulterat i en sammanlagd total på 7,2 miljarder ton.

Jämfört med 2024 har mineraltillgångarna ökat med cirka 900 miljoner ton (exklusive reserver), varav cirka 770 miljoner ton av ökningen rapporteras vid Malmbergsgruvan.

– Det är mycket positiva resultat som möjliggjorts tack vare engagemang från medarbetare och team i hela företaget. De stora tillgångarna av järn och kritiska mineral är en betydande tillgång för Malmfälten, Sverige och Europa. Vi fortsätter nu att utreda hur dessa värden bäst kan komma våra intressenter till nytta,säger Ian Cope, områdeschef för prospektering på LKAB.

I slutet av 2025 hade LKAB identifierat mineralreserver på cirka 0,9 miljarder ton och mineraltillgångar på ungefär 6,3 miljarder ton i Svappavaara, Malmberget och Kiruna (inklusive järnmalmsfyndigheten Per Geijer). Sedan starten år 1890 har LKAB brutit mer än 2 miljarder ton totalt. Förutom järnmalm innehåller all LKAB:s malm även mineral från vilka de kritiska materialen fosfor och sällsynta jordartsmetaller kan komma att utvinnas.

Mineralreserverna för järnmalm i Kiruna har minskat med 7 procent till 544 miljoner ton, i stort sett i linje med gruvproduktionen. Mineralreserverna vid Malmbergsgruvan har minskat med 5 procent till 322 miljoner ton, i linje med gruvproduktionen. Mineralreserverna vid gruvan Leveäniemi i Svappavaara has minskat med 7 procent till 79 miljoner ton.

– Detta visar vår långsiktiga förmåga att bedriva framtida gruvverksamhet och säkerställa vår fortsatta utveckling. Resultaten stärker de förutsättningar som krävs för att öka produktionsvolymerna och behålla en stark industriell närvaro i Norrbotten för generationer framöver, säger Jan Moström, vd och koncernchef LKAB.

Mineraltillgångarna inom hela verksamheten har förbättrats genom fortsatt prospekteringsborrning vid samtliga fyndigheter, samt genom uppdaterade antaganden om framtida kostnader och intäkter för att bättre avgränsa de rapporterade volymerna. I Kiruna innebär detta att mineraltillgångarna har ökat med cirka 3 procent till 1,1 miljarder ton, medan Malmbergsgruvan rapporterar en ökning på 40 procent till ungefär 2,7 miljarder ton. I Svappavaara har mineraltillgångarna i Gruvberget ökat med 1 procent till 0,9 miljarder ton.

Prospekteringen vid Per Geijer-fyndigheten har fortsatt att öka mineraltillgångarna, som nu uppgår till cirka 1,3 miljarder ton järnmalm och fosfor. Detta ökade tonnage innehåller också en antagen mineraltillgång av sällsynta jordartsmetallsoxider (REE-oxider), med halter som är betydligt högre än de som hittats i LKAB:s övriga fyndigheter. In situ‑halten av REE‑oxider vid Per Geijer, uppgående till 2,2 miljoner ton, fortsätter att utgöra en av Europas största fyndigheter av sällsynta jordartsmetaller.

– Under 2025 har det blivit allt tydligare att sällsynta jordartsmetaller spelar en avgörande roll i den globala geopolitiken och att dagens värdekedjor är mycket sårbara för störningar. Vår roll och vårt bidrag är därför viktigare än någonsin för Europas självförsörjning, säger Jan Moström.

För mer information om LKAB:s mineralreserver och mineraltillgångar hänvisas läsaren till LKAB:s webbplats via denna länk. Här finns de sammanfattande tekniska rapporterna för LKAB:s olika mineraltillgångar samt en beskrivning av hur mineraltillgångsberäkningarna har genomförts.

De mineralreserver och mineraltillgångar som rapporteras i de sammanfattande tekniska rapporterna är desamma som de som redovisas i LKAB:s års- och hållbarhetsrapport för 2025

Fakta om mineraltillgångar och mineralreserver

En uppskattning av mineraliseringen i en fyndighet kan redovisas som en mineraltillgång om den, under antagna och motiverade förutsättningar, kan bedömas vara möjlig att bryta ekonomiskt i framtiden. När den uppmätta och/eller indikerade delen av mineraltillgången har visats vara ekonomiskt brytbar under rådande kända förhållanden, kan denna del av tillgången rapporteras som en mineralreserv.

Mineraltillgångar och mineralreserver utgör grunden för ett gruvbolags verksamhet och kräver framgångsrik och kontinuerlig prospektering. LKAB rapporterar sina mineraltillgångar och mineralreserver i enlighet med rapporteringsstandarden PERC 2021.

Fakta om LKAB och kritiska mineral

LKAB strävar efter att öka resurseffektiviteten och värdeskapandet genom att producera kritiska råmaterial från det som idag betraktas som gruvavfall. EU klassificerar råmaterial som kritiska på grund av deras höga importberoende och stora betydelse för ekonomin och den gröna omställningen. Detta inkluderar fosfor och sällsynta jordartsmetaller som finns i LKAB:s malmer.

Fosfor används främst vid produktionen av mineralgödsel, vilket idag möjliggör hälften av världens livsmedelsproduktion. Det används även inom bland annat livsmedel, foder och batterier. Europa är till 90 procent beroende av import, där Ryssland har stått för en betydande del.

Sällsynta jordartsmetaller används i stor utsträckning i ny teknologi, bland annat i permanentmagneter i motorer för elbilar och i generatorer för vindkraftverk. Kina dominerar värdekedjan för sällsynta jordartsmetaller, medan Europa saknar brytning helt och har endast begränsad förädling.

LKAB:s fyndigheter innehåller alla 17 sällsynta jordartsmetaller, vilka samtliga klassas som kritiska råmaterial (CRM) av EU. Därutöver klassificerar EU även de sällsynta jordartsmetallerna neodym (Nd), praseodym (Pr), dysprosium (Dy), terbium (Tb), gadolinium (Gd), samarium (Sm) och cerium (Ce) som strategiska råmaterial.

EU-kommissionen har beviljat strategisk projektstatus till LKAB:s industripark för kritiska mineral i Luleå, utvinningen av apatit vid gruvan i Gällivare och järnmalmsfyndigheten Per Geijer i Kiruna inom ramen för nyligen införda Critical Raw Materials Act (CRMA).

CRMA syftar till att minska unionens beroende av import av kritiska råmaterial genom att stärka utvinning, förädling och återvinning inom Europa. Strategisk status ges till initiativ som bedöms vara avgörande för att uppnå dessa mål. Detta avser särskilt vissa sällsynta jordartsmetaller, som klassas som strategiska råmaterial.