Hur kan vanliga hushåll bidra till att göra elsystemet mer motståndskraftigt? Den frågan står i centrum för forskaren Hanna Björner Bauers avhandling vid Högskolan Väst. I sin forskning undersöker hon hur hushåll kan bli en del av lösningen när elsystemet behöver bli mer resilient.

– Det handlar om hur hushåll kan hjälpa till att hantera elsystemets utmaningar och hur elnätsbolag kan stötta dem i det arbetet, säger Hanna.

Ett aktuellt och komplext ämne

Sveriges elsystem genomgår stora förändringar för att kunna hantera den pågående elektrifieringen och energiomställningen i samhället. Samtidigt påverkas systemet av allt från kapacitetsbrist i elnäten till klimatförändringar och säkerhetshot. Traditionellt har lösningen varit att bygga ut och förstärka infrastrukturen. Men det kommer inte räcka, menar Hanna. Vi behöver också i viss mån anpassa elanvändningen för att skapa resiliens när systemet utsätts för påfrestningar.

– Det är ett väldigt aktuellt ämne och det finns ett stort intresse från branschen. Samtidigt är det också väldigt komplext och politiskt laddat, säger Hanna.

Ett socialt perspektiv på elsystemet

Forskning om resiliens i elsystemet har ofta haft ett tekniskt fokus. Men Hanna menar att det behövs ett bredare perspektiv, och lyfter resiliens som en socioteknisk fråga, där det handlar om hur människor förhåller sig till störningar och förändringar och vilka möjligheter vi har att anpassa oss. I sin forskning har hon intervjuat både hushåll och elnätsbolag, som har helt olika relation till elsystemet. För hushållen handlar el sällan om energisystem eller effektbalans, utan om vardagliga rutiner som att laga mat, tvätta, värma huset eller ladda bilen.

– Om vi ska kunna skapa ett resilient elsystem behövs, utöver den tekniska kompetensen, också en större förståelse för hur människors vardag fungerar och hur vi tänker kring vår elanvändning. Detta gäller inte minst hos elnätsbolagen.

Små förändringar i en full vardag

En viktig insikt i forskningen är att hushåll faktiskt kan bidra till ett mer resilient elsystem, till exempel genom att anpassa när och hur el används. Men förändringarna måste fungera i människors vardag.

– Det handlar inte bara om ekonomi. Det handlar också om kunskap, medvetenhet, intresse och tid. Samtidigt kan små förändringar ibland göra stor skillnad, särskilt om människor upplever att det finns ett värde i det de gör.

Olika människor behöver olika lösningar

En slutsats i Hannas forskning är att resiliens inte är något statiskt, utan en pågående process där människor och organisationer hela tiden gör avvägningar kring hur de ska hantera olika situationer. Samtidigt är energisystemet komplext och svårt att överblicka, även för experter. Därför menar Hanna att det måste finnas olika lösningar.

– Det är både väldigt enkelt och väldigt komplicerat på samma gång. Eftersom människor har olika förutsättningar behöver vi också olika sätt att delta i energiomställningen.

Vissa hushåll vill använda avancerade tekniska lösningar och smarta hem. Andra behöver enklare strategier, som till exempel tumregler eller konkreta tips för hur de kan minska sin belastning på systemet.

– Om man vill få med fler behöver man erbjuda en mångfald av strategier och möjliggöra dessa på systemnivå. Annars riskerar man att bara nå de mest teknikintresserade. Dessutom har inte alla samma möjligheter att investera i ny teknik eller lägga tid på att optimera sin elanvändning.

Forskning med nytta för samhället

Att förstå energisystemet ur ett socialt perspektiv kan få stor betydelse framöver. Om hushåll kan bidra till att jämna ut efterfrågan eller hantera störningar kan behovet av ny och kostsam infrastruktur minska. Dessutom kan forskningen bidra till bättre beredskap vid exempelvis strömavbrott, genom att hushåll får större förståelse för hur systemet fungerar och vad de själva kan göra.

– Vi har inte obegränsat med resurser. All utbyggnad av energisystemet har både ekonomiska och miljömässiga kostnader. Därför finns det ett värde i att förstå hur vi kan samarbeta kring hur el används.

Drivs av omställningsfrågor

Hanna är anställd som forskare på RISE och har samtidigt bedrivit sin forskarutbildning i arbetsintegrerat lärande vid Högskolan Väst. Intresset för energisystemet växte fram ur hennes engagemang i hållbarhetsfrågor och omställning ur ett människoperspektiv. Hon menar att när allt fler delar av samhället elektrifieras kan just samspelet mellan teknik och människors vardag bli avgörande för hur robust framtidens energisystem blir.

– Det har varit spännande att få studera elsystemet, som ofta ses som väldigt tekniskt, och också lyfta de sociala aspekterna. Hushåll är inte bara elkunder. De kan också vara viktiga medaktörer i energisystemet. För att det ska fungera behöver vi förstå både de tekniska och de sociala dimensionerna av hur elsystemet fungerar, säger hon.

Till avhandlingen Energy Resilience: in Crisis and Everyday Life