Text: Kjell-Arne Larsson

En av aktiviteterna vid Underhållsmässan 2026 var konferensen Underhållsstrategi som ordnades tillsammans med Svenska Mässan. Det var tredje gången Underhållsstrategi genomfördes i denna form.

Deltagarna kom i huvudsak från industriföretag, men delvis var även leverantörer representerade. Några av deltagarna tillhörde det nya VA-nätverket. Vi fick höra flera presentationer om hur företag i olika branscher planerar och genomför sitt underhåll, och inte minst hur framtidens UNDERHÅLL 5.0 ska kunna implementeras.

Underhållet hos Södra utvecklas som en evolution

Jenny Gotthardsson, Site Manager på Södra Cell Värö och Thomas Håkansson, Head of Technology Development hos Södra Cell, berättade om hur underhållet utvecklas för säkerhet och tillgänglighet, och genom samarbete och digitalisering. Företaget har massabruk i Värö, Mönsterås och Mörrum.

– Vi har fyra linjer på tre orter. Mörrum har två linjer, en för textilmassa och en för pappersmassa. På de andra två är det enlinje-koncept för pappersmassa, berättar Jenny Gotthardsson.

Man betraktar det hela som en fabrik, men med fyra linjer. Detta ger samordningsvinster, inte minst för underhållet:     

Mer funktionsorienterat och enhetligt underhåll

Tydligare kontaktyta till produktion

Skifte till ett mer proaktivt och datadrivet arbetssätt

Effektivare resursutnyttjande och gemensamma spetskompetenser

På de tre orterna används samma underhållssystem, MERIT, som är en egenutvecklad produkt av Södra. Via tvärgrupper utbyts erfarenhet och kompetens tvärs organisationen och vid de stora underhållsstoppen så hjälps man åt oavsett geografisk placering.

Södra utvecklar underhållet från avhjälpande, till förebyggande, vidare till tillståndsbaserat för att slutligen bli prediktivt och förbättrande.

– Det är ingen revolution, snarare en evolution med tyngdpunktsförflyttning, betonar Thomas Håkansson.

Produktionsställena använder samma arbetsorderprocess, samma systemstöd och gör gemensam uppföljning. Stöd för säkerhetsarbetet är integrerat i underhållssystemet. Ett exempel är vägledning med checklistor för säker avställning av trycksatta anordningar.

En företagsgemensam grupp driver underhålls- och teknikutvecklingen. Gruppen svarar för digitalisering, IT och cybersäkerhet, och samlar även andra tekniska specialistkompetenser.

Ett exempel på stort tekniskt framsteg är vibrationsövervakning av lager. Cirka 4000 IoT-sensorer har installerats. Ett AI-verktyg gallrar inkommande data, analyserar dessa, larmar för avvikelser och anger typ av skada.

– På så sätt har 80 lagerskador upptäckts tidigare än vad som skulle ha gjorts med konventionell mätning. Därmed har oplanerade stopp undvikits. Vi kommer att fortsätta installera denna vibrationsövervakning, berättar Thomas Håkansson.

Men teknik är inte allt; organisation och människa måste med i förändringsarbetet.

– För framtidens digitala massafabriker måste vi satsa på människan; kompetens och utbildning bland annat, säger Jenny Gotthardsson.

I satsningarna ingår:

Kartläggning av digitala kompetenskrav inklusive AI för alla nyckelroller

Digital läranderesa: utbildningar, workshops och inspiration för hela organisationen

Processimulatorer i inskolning och vidareutbildning

Cybersäkerhet och AI integreras i all utbildning inom digitalisering

Underhåll och hållbarhet hand i hand hos Mälarenergi

Kristina Bäckstrand, hållbarhetschef hos Mälarenergi, och Erik Svensson, underhållschef affärsområde värme på samma företag, hade en presentation med rubriken ”När tillgänglighet möter hållbarhet – agila arbetssätt i underhåll”.

Mälarenergi i Västerås levererar värme, kyla, vatten, kommunikationslösningar och el. På elmarknaden säljer företaget bland annat stödtjänster.

Under de senaste 40 åren har Mälarenergi förändrat sin bränsleanvändning, från olja och kol, till idag hälften biobränsle från skogsindustrin och hälften avfall från hushåll & industri. Denna omläggning har helt ritat om kartan för underhållsverksamheten. Tidigare användes färdiga bränslen, nu går en ganska stor del av verksamheten ut på att processa bränslena.

Underhållsorganisationens fokus är:

Ökad digitalisering och övervakning av drifter

Förebyggande underhåll i ständig utveckling

Standardiserade arbetssätt

Långsiktiga samarbeten med leverantörer

– Historisk har vi haft ett ganska traditionellt förhållande till våra leverantörer. Nu är det mer samarbete med dem. Tekniksprång måste göras tillsammans, menar Erik Svensson.

Konkreta exempel på nya koncept är:

RPA (Robotic Process Automation) för återkommande administrativa uppgifter, exempelvis utfärda arbetstillstånd eller avropa tjänster

Övervakning av objekt från både arbetsstation och mobiltelefon

LoRaWAN (Long Range Wide Area Network) – trådlöst nätverk möjliggör övervakning av flera objekt och att visualisera relevant data samlat för respektive objekt. Flera tusen nya mätpunkter har installerats i anläggningarna.

Mälarenergi har utvecklat dataloggning och AI som analyserar data och på så sätt skapat riktigt bra prediktivt underhåll.

Agilitet behövs

Mälarenergi måste vara agila i sin produktionsplanering och sina underhållsaktiviteter. Företaget måste anpassa sig till bränslepriser, marknadspris på el och sålda stödtjänster. Det kräver koll på anläggningens objekt och parametrar. Detta kan gälla vibrationer, temperaturer, partiklar i olja, med mera.

– Det är omöjligt att vara agil och ändra planeringen, om vi inte har koll på relevanta parametrar för alla objekt, fortsätter Erik Svensson.

Underhållsaktiviteterna får nu en annan utsträckning i tiden. Historiskt har företaget genomfört långa underhållsstopp. Idag är dessa kortare, och underhåll utförs mer eller mindre kontinuerligt, även när anläggningarna går.

För en framgångsrik utveckling av underhållet – och för all del mycket annat hos ett energiföretag – krävs vissa strategier:

Medarbetardriven digital utveckling

Processer och arbetsflöden drivs av medarbetarna

Välplanerade, säkra och effektiva underhållsstopp

Hållbarhet genomsyrar hela organisationen

– Och vad vi än gör har vi kundperspektiven och affärerna med oss, poängterar Erik Svensson.

Först då kan företaget åstadkomma en utveckling på riktigt, där man når både ekonomisk, mänsklig och miljömässig hållbarhet.

– Ett optimerat underhåll är ett fantastiskt exempel på hållbarhet, menar Kristina Bäckstrand.

På väg mot Underhåll 5.0

Idag har industrin – i alla fall en del av den – nått fram till Industri 4.0, detta genom att vi gått från mekanisk tillverkning av produkter till digital tillverkning, som karaktäriseras av cyberfysiska system, IoT, digitala tvillingar och smart automation. Väldigt mycket är sammankopplat, men fortfarande rör det sig endast om teknik; människan och organisationen finns inte i nätverket. Industri 5.0 fokuserar i stället på en hållbar, människocentrerad och motståndskraftig (resilient) industri; medarbetarnas kompetens och utbildningsbehov; samt mänsklig interaktion och kritiskt tänkande.

Hur kommer vi då till Underhåll 5.0, som ju blir en nödvändig del av Industri 5.0? Mirka Kans, som är docent vid Supply and Operations Management på Chalmers, berättade att vägen till 5.0 är att införa Dynamiskt underhåll.

Underhåll och hållbarhet

Hon betonade inledningsvis att underhåll skapar hållbarhet – som vi tidigare fått höra av Mälarenergi. Underhåll medger minskade kostnader, ökad produktivitet och höjd kapacitet samt resurseffektivitet. Minskade brandrisker och minskade miljörisker vid haverier. Underhåll bidrar till bättre arbetsmiljö med minskade olycksrisker.

Ett underhåll som integreras med samtliga avdelningar på företaget innebär också att man bygger motståndskraft – resiliens.

Mirka Kans har tillsammans med kollegor och samarbetspartners tagit fram en metod för att införa Dynamiskt underhåll. Högskolan Väst och Chalmers är forskarparters. Eye at Production och Viking Analytics är teknikleverantörer. Inom projektet Ready2 provas konceptet hos de träförädlande industrierna Södra, Spaljisten och NorDan. Målet för Ready2 är att skapa en robust, hållbar och resurseffektiv träförädlande industri med fokus på hela värdekedjan.

Underhållsorganisationerna ska identifieras och utvecklas: förmågorna (strategi, innovation och investeringsallokering), kompetenser (processer, strukturer, kultur och roller) samt resurser (verksamhetskunskap, teknisk kunskap, beteenden och attityder, och tekniklösningar).

Utvecklingen sker stegvis genom att:

Definiera nuvarande mognadsgrad

Definiera syfte och mål

Planera aktiviteter och få med organisationen

Engagera organisationen i implementeringen och följa upp kontinuerligt

Måluppfyllelse

Inom Ready2 finns ett antal arbetspaket, där ett av dem är Avvikelseanalys med visionsteknik för kontinuerlig underhållsförbättring. System finns på plats hos Södra och Spaljisten, som en kompletterande funktion till rörelsesensorer. Nästa steg blir att testa automatisk detektering med AI-förstärkt bildanalys. Ready2 hos de nämnda tre företagen ska pågå till nästa sommar.

Tröskelbaserad och beteendebaserad

Mirka Kans berättade också om jämförelser mellan tröskelbaserad övervakning och beteendebaserad. Den senare analyserar beteendeförändringar och ger tillförlitlig detektion, som stämmer överens med hur experter bedömer maskinhälsa. Detta jämfört med tröskelbaserad övervakning som är svår att ställa in och ofta orsakar falsklarm.

Resultaten från Ready2 ska spridas genom allt från öppna seminarier till vetenskapliga artiklar.

– Dynamiskt underhåll ger en mängd fördelar, förutom bättre arbetsmiljö, bland annat bra förutsättningar för cirkulär ekonomi. Underhåll är helt enkelt underbart, avslutade Mirka Kans.

På bilden: Mälarenergi har skiftat bränsleanvändning, från olja och kol, till idag hälften biobränsle från skogsindustrin och hälften avfall. Denna omläggning har ritat om kartan helt för underhållsverksamheten

Bild: Kjell-Arne Larsson