Energieffektivisering har blivit ett problem på styrelsenivå med marginal och risker, men många branschorganisationer i Sverige kämpar med att omvandla avsikter till hållbara resultat, enligt en ny rapport från ABB.

Baserat på en undersökning med 2 700 seniora beslutsfattare i 15 länder och 15 branscher har man i studien, som gjorts i samarbete med Sapio Research, kommit fram till att 64 procent av respondenterna i Sverige redan har investerat i energieffektivisering och ytterligare 34 procent planerar att göra det inom de kommande 12 månaderna. Ändå begränsas framstegen fortfarande av gap i genomförandet.

Energi står i genomsnitt för 24 procent av driftkostnaderna i Sverige och 48 procent av företagen menar att de stigande energikostnaderna fortsätter att hota lönsamheten trots lugnare grossistmarknader. Problemet handlar inte om bristande ambitioner eller finansiering. För företagsledningarna har utmaningen gått från att reagera på pristoppar till att hantera en ihållande prisvolatilitet och strukturell exponering.

Jämfört med det globala genomsnittet visar Sverige på en energikostnad något under genomsnittet (24 % jämfört med 25 % globalt), en uppfattning om hot mot lönsamheten betydligt under genomsnittet (48 % jämfört med 59 % globalt) och låga nivåer av digital beredskap (52 % jämfört med 67 % globalt).

– För svensk industri har energieffektivisering blivit en grund för verksamhetskontinuitet, driftsäkerhet och långsiktig konkurrenskraft. Ambitionen finns inom industrin, men den verkliga utmaningen ligger i att optimera energianvändningen på ett sätt som fungerar i praktiken och håller över tid. Där spelar service, uppföljning och en tydlig livscykelstrategi en avgörande roll, säger Per Nyberg, chef för ABB Motion Service i Sverige.

Genomförandet, inte avsikten, är den differentierande faktorn

Studien visar att digital beredskap i Sverige har nått 52 procent, där respondenterna redan använder eller är redo att driftsätta digitala energihanteringsverktyg. Beredskap i sig garanterar dock inte några resultat. Enbart 36 procent av svenska företag tillämpar konsekvent den totala ägandekostnaden (TCO) när de ska fatta investeringsbeslut – trots att 81 procent håller med om att det skulle underlätta inköpen.

Samtidigt förblir ansvaret för energieffektivisering fragmenterad mellan ledningen, driften, hållbarhets-, underhålls- och ekonomiavdelningen utan att det finns någon viss funktion som har det övergripande ansvaret.

– Trots att många företag har liknande ambitioner kring energieffektivisering varierar resultaten kraftigt. Kostnaden anges i många fall som anledningen, men ofta grundar det sig i organisatoriska silos, kompetensglapp och brist på användbara data. Utmaningen är att omsätta intentioner till ett fungerande genomförande, tillägger Per Nyberg.

I Sverige är de mest betydande hindren mot energieffektivisering kostnaderna (43 %), risken för stillestånd och störningar (31 %) samt bristen på digital kompetens (28 %).

Enbart förnybara energikällor räcker inte

Forskningen pekar också på en ökande risk för en ”självbelåtenhet efter att man infört förnybara energikällor”. Bland organisationer i Sverige som har gått över till förnybara energikällor (40 % av respondenterna) beskriver 34 procent ett minskat fokus på energieffektivisering.

Förnybara energikällor sänker energins koldioxidintensitet men minskar inte den volym som förbrukas. Det innebär att betydande effektiviseringsvinster förblir outnyttjade, också för företag som redan har säkrat upp förnybar energi. Som ett resultat är möjligheterna att stärka motståndskraften, styra de långsiktiga kostnaderna och minska exponeringen för volatilitet fortsatt outnyttjade.

När respondenterna i Sverige tillfrågades om det primära skälet att investera i energieffektivisering svarade de minska energikostnaderna (47 %), minska koldioxidavtrycket (39 %) och förbättra företagsanseendet (35 %).

Nästa fas av den industriella energiomställningen definieras av leveransförmåga. Aktivitetsnivåerna är höga bland företag i Sverige och globalt men satsningarna förblir låga – det saknas koordination och långsiktig struktur.

– För att få ut verklig affärsnytta av energieffektivisering krävs ett sammanhållet grepp. Genom diagnostik, riktad modernisering av motordrivna system och livscykeltjänster hjälper vi industriföretag att gå från punktinsatser till ett mer stabilt och konkurrenskraftigt driftläge, sammanfattar Nyberg.