Text: Joe Formgren, medborgare
Svensk energipolitik har under senare år blivit en av de mest laddade samhällsfrågorna. Elpriser, kärnkraft, export, EU-koppling och politiska beslut används flitigt i debatten – ofta med en blandning av fakta, tolkningar och rena förenklingar. Problemet är inte att människor engagerar sig. Problemet uppstår när överdrifter och ensidiga beskrivningar ersätter verkligheten. Då förvandlas en avgörande framtidsfråga till polemik. Och polemik bygger inga kraftverk, stabiliserar inga elpriser och stärker inte Sveriges konkurrenskraft.
Det finns därför skäl att gå igenom vad vi faktiskt vet.
Avregleringen – början på den moderna elmarknaden
Den svenska elmarknaden reformerades genom riksdagsbeslut 1994 och trädde i kraft 1996. Syftet var att skapa konkurrens i produktion och handel med el, samtidigt som elnäten fortsatt reglerades som naturliga monopol. Reformen var inte en plötslig ideologisk kursändring, utan resultatet av en längre process med bred politisk förankring och påverkan från europeisk marknadsintegration.
Avregleringen innebar att elpriset inte längre bestämdes politiskt eller administrativt, utan av utbud och efterfrågan. Det skapade effektivitet – men också större prisvariationer. När marknaden fungerar väl ger den stabilitet. När externa chocker slår till, slår de igenom snabbt.
Kärnkraften – ekonomi, politik och teknik i samspel
Sveriges kärnkraft byggdes huvudsakligen under 1960-, 70- och 80-talen, i en tid då energibehovet växte kraftigt. Besluten togs ofta i bred politisk enighet. Under 2000-talet började flera reaktorer nå teknisk och ekonomisk slutpunkt. Stängningen av Barsebäck, Oskarshamn 1–2 och Ringhals 1–2 berodde inte på en enda faktor, utan på en kombination:
Åldrande anläggningar och stora investeringsbehov
Låga elpriser under många år
Effektskatt som påverkade lönsamheten *
Osäkerhet kring framtida energipolitik
År 2010 ändrades lagstiftningen så att nya reaktorer fick byggas som ersättning för gamla, men utan statliga investeringsgarantier. I praktiken blev ny kärnkraft ett mycket stort finansiellt risktagande. Marknaden, snarare än ett uttryckligt politiskt stopp, blev avgörande.
Elområden – ett EU-krav snarare än ett nationellt val
När Sverige delades in i fyra elområden 2011 uppfattades det av många som ett politiskt beslut. I verkligheten var det en följd av krav från EU-kommissionen efter klagomål från Danmark. Sverige hade begränsat exporten när överföringskapaciteten inom landet inte räckte. EU krävde istället transparens i form av geografiska prisområden.
Resultatet blev tydliga prisskillnader mellan norra och södra Sverige – något som fortfarande präglar debatten.
Exportlandet Sverige – sant men ofta missförstått
Sverige är ett av Europas största nettoexportländer av el. Det beror främst på vattenkraft, kärnkraft och senare års stora utbyggnad av vindkraft. Men export betyder inte automatiskt höga priser i Sverige. Elpriset bestäms av den dyraste produktionen som behövs i systemet – ofta gas i Europa.
Export kan bidra till att priser jämnas ut mellan länder, men påverkan begränsas av överföringskapacitet och lokala produktionsförhållanden. Därför var norra Sverige relativt billigt medan södra Sverige hade mycket höga priser under 2022.
Elprischocken 2021–2022 – vad hände egentligen
När elpriserna steg kraftigt hösten 2021 och exploderade 2022 var det inte en enskild politisk reform som låg bakom. Flera faktorer samverkade:
1. Gaspriserna i Europa
Gas sätter ofta marginalpriset på el i EU. När gasen steg kraftigt ökade elpriset.
2. Rysslands invasion av Ukraina
Kriget skapade energikris i Europa. Gasleveranser minskade, osäkerheten ökade och priserna sköt i höjden.
3. Låg vindproduktion periodvis
Svag vind hösten 2021 bidrog till högre priser.
4. Problem i europeisk kärnkraft
Flera franska reaktorer stod stilla 2022, vilket minskade Europas elproduktion.
5. Svenska flaskhalsar i elnätet
Begränsad överföringskapacitet mellan norr och söder förstärkte prisskillnader.
Den samlade bilden visar ett energisystem starkt påverkat av internationella faktorer – inte enbart nationell politik.
Vindkraft och investeringar – en mer nyanserad bild
Påståendet att lite ny elproduktion byggts är missvisande. Sverige har haft en mycket snabb utbyggnad av vindkraft, särskilt efter 2010, driven av elcertifikatsystemet som stöddes blocköverskridande. Investeringar i energisystem sker i stor utsträckning på marknadens villkor, inte enbart genom statliga beslut.
Debatten – där överdriften skymmer verkligheten
Energifrågan har blivit ett politiskt slagfält där historien ofta förenklas. Ett block utpekas som ensam ansvarig, trots att energipolitiken i decennier formats genom kompromisser, marknad, EU-integration och tekniska förändringar.
När debatten reduceras till slagord riskerar tre saker att gå förlorade:
Långsiktiga investeringsbeslut
Stabil energipolitik över blockgränser
Allmänhetens förståelse för komplexiteten
Ett modernt elsystem kräver decennier av planering, inte mandatperioder av retorik.
Framåt – saklighet före slagord
Sveriges framtida tillväxt, industri och elektrifiering bygger på tre grundpelare:
Stabil och planerbar elproduktion
Utbyggda elnät
Förutsägbara marknadsregler
Det kräver en energidebatt som vilar på fakta, inte överdrifter. För när energipolitik blir ideologisk symbolfråga riskerar verkligheten att hamna i skymundan. Och verkligheten bryr sig inte om retorik – den följer fysik, ekonomi och teknik.
Det är där diskussionen måste börja.
BIld: Nico Franz
