I ett forskningsprojekt har IVL Svenska Miljöinstitutet testat nya metoder för att mäta det miljöfarliga ämnet PFAS i rökgaser från svenska avfallsförbränningsanläggningar. Mätningarna visar på låga halter av PFAS – istället är det freoner som dominerade utsläppen. Upptäckten väcker frågor om hur länge långlivade fluorämnen, som förbjöds på 80-talet, kommer röra sig i samhällets materialflöden.

– Freoner användes tidigare bland annat i isoleringsmaterial när det fortfarande var tillåtet. De finns kvar i äldre byggnader och kan dyka upp när dessa rivs och blir rivningsavfall som går till energiåtervinning. Samtidigt kan vi inte helt utesluta att viss nybildning kan ske vid förbränning, eller att bakgrundshalter i omgivande luft påverkar resultaten – vi ser till exempel freoner i vissa bakgrundsmätningar, såsom inomhusluft i laboratoriemiljö. Sammantaget framstår rivningsavfall ändå som en trolig förklaring till att vi ser freonerna i rökgaserna, säger Johan Strandberg, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Det svenska projektet, som stöds av amerikanska EPA och Naturvårdsverket, är först ut med att mäta PFAS i rökgaser från avfallsförbränningsanläggningar. I studien har tre olika mätmetoder prövats under verkliga driftförhållanden.

Mätningarna visar att halterna av många enskilda ämnen varierar kraftigt över tid och mellan olika provtagningspunkter i skorstenen. För de mest flyktiga ämnena är resultaten mer konsekventa, men för övriga ämnen skulle ett stickprov ofta vara missvisande om man vill beskriva exempelvis ett årligt utsläpp.

– När halterna svänger så här mycket blir det svårt att använda enstaka punktmätningar som grund för villkor eller uppföljning. Det är troligt och rimligt att utsläpp av PFAS till luft kommer regleras. Men då behöver vi övervakning som är utformad för att också fånga variationen över tid, fortsätter Johan Strandberg.

Eftersom PFAS redan finns i samhällets materialflöden kommer de under lång tid framöver dyka upp i avfallsströmmar – på samma sätt som freoner nu påträffas som ett resultat av tidigare användning. Därför är det viktigt att utveckla metoder som gör det möjligt för anläggningar att övervaka och följa upp sina utsläpp på ett tillförlitligt sätt, även när halterna ligger på låga nivåer.

– Vår studie visar att det redan i dag går att mäta de här ämnena i rökgaser, men också var gränserna går för hur resultaten kan användas. Det ger vägledning för hur framtida mätprogram kan utformas så att utsläpp av långlivade fluorämnen kan följas upp mer systematiskt, avslutar Johan Strandberg.

Ladda ner rapporten: Assessing PFAS flue gas sampling standards in operation