Nettoupptaget av växthusgaser i skog och mark landade 2024 på 54,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det är en ökning med 8 miljoner ton jämfört med 2023. Det visar ny statistik från Naturvårdsverket. Samtidigt uppgick utsläppen inom Sveriges gränser 2024 till 47,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

– Naturvårdsverkets nya statistik visar att Sverige är klimatneutralt. Inbindningen av kol är till och med något högre än utsläppen. Det är positivt, men klimatarbetet måste fokusera på att minska utsläppen och fasa ut det fossila, så att Sverige kan öka sitt globala klimatbidrag, säger Viveka Beckeman, vd på skogsindustrierna. 

Skogen står för merparten av kolinbindningen. Det beror framför allt på en kraftigt ökad tillväxt i skogen efter några år med ökad nederbörd och minskade skadeangrepp från granbarkborrar.

– Statistiken överraskar inte. De senaste årens väder och minskade skadeangrepp har varit gynnsam för skogstillväxten. Nu behöver vi fortsätta kraftsamla kring en långsiktig ökad tillväxt i skogen. På så sätt håller vi upp kolinlagringen samtidigt som vi får fram råvara till fossilfria produkter. Skogsutredningen innehåller många förslag som leder till ökad tillväxt och som bör genomföras skyndsamt, fortsätter Viveka Beckeman.  

Till årets statistiksläpp har Naturvårdsverket förändrat sin beräkningsmetod och uppdaterat även tidigare års siffror.

– Att Naturvårdsverket utvecklar sina metoder är förståeligt och välkommet, men det sätter ytterligare ljus på att LULUCF-direktivet har sina klara brister som bärande del i EU:s klimatarbete. Det blir allt tydligare att EU:s kortsiktiga mål för LULUCF-sektorn inte fungerar som tänkt. Kolsänkans storlek under ett enskilt år påverkas av en rad faktorer som vi inte kan styra, som väder och klimat. Tillsammans med förändringar i hur vi mäter kolsänkan ger det ett mycket osäkert beslutsunderlag för politiken att förhålla sig till, avslutar Viveka Beckeman. 

Bild: Mohamed Nuzrath