I början på december utsågs återigen vinnarna av Eneffs årliga energieffektiviseringspriser. Egil Öfverholm-priset, hederspriset för lång och trogen tjänst inom energieffektivisering, gick i år till Tomas Berggren, energieffektiviseringsexperten med ett stort engagemang och mer än fyra decennier i branschen. ’Årets framtidspris – Energieffektivisering’ delades mellan Enköpings och Eskilstuna kommun. 

De båda kommunerna har visat att Sveriges energiomställning kan börja i den offentliga sektorn – och att arbetet kan starta innan regler, krav och direktiv tvingar fram en förändring.

Kommunerna visar vägen, vinner ’Årets framtidpris – energieffektivisering’

Vad bygger just dessa kommuners effektiviseringsframgångar på? Vi har frågat Anders Levay, kommunstrateg energi i Eskilstuna kommun samt Joakim Sjödahl, energisamordnare och Karin Björkman, teknisk projektledare i Enköping. Vi har även pratat med Marie Svensson och Tomas Rådkvist, som i sina roller inom kommunpolitiken har varit betydelsefulla för arbetet i de olika kommunerna.

Eskilstuna

Eskilstuna får priset för bland annat sitt arbete med UPMEF – Upprustningsprojekt med energifokus, ett internstyrt arbete där kommunen kombinerar energisparande åtgärder med förbättrad inomhusmiljö, tillgänglighet och arbetsmiljö.

– Att få ta emot priset är en stor ära och ett kvitto på att vårt långsiktiga och systematiska arbete med energieffektivisering gör skillnad, säger Marie Svensson, ordförande i Eskilstunas kommunstyrelse. Det stärker vår övertygelse om att kommuner har en viktig roll i klimatomställningen.

Arbetet påbörjades i kommunens fastighetsenhet och Eskilstuna Kommunfastigheter (Kfast). Satsningen lyckades snabbt bidra till en process som både levererade svarta siffror, skapade en stolthet hos de individer som medverkade i projekten samt förbättrade lokalanvändarnas vardag.

Anders Levay, kommunstrateg energi, betonar att UPMEF:s styrka ligger i den breda medverkan:

– Den största framgångsfaktorn är samverkan på riktigt … I alla led från politik, tjänsteman, byggledning, personal till entreprenör så märker man av det goda resultatet och inser vikten av arbetet.

Levay menar också att det har varit viktigt att våga tänka nytt och testa lösningar och följa upp resultaten noggrant. Det har skapat förtroende, lärande och en kultur där energieffektivisering nu är en självklar del av fastighetsutvecklingen i kommunen.

Eskilstuna blickar nu framåt med ambitionen att skala upp modellen och utforska nya lösningar, såsom AI-stöd i driftoptimering och ökat återbruk.

– Med de nya EU-direktiven så ser vi att varenda större projekt måste bli ett energiprojekt – och detta är ett arbete som hela Sverige måste engagera sig i, menar Levay.

Enköping

Enköping får utmärkelsen bland annat då de var allra först att vågra testa EnOff-modellen. EnOff förenklar externa upphandlingar av energieffektivisering i offentliga fastigheter, och det räcker med en upphandling för att effektivisera ett helt bestånd med flera fastigheter. Genomförandet bygger på samverkan mellan beställare och leverantör, där åtgärder utförs stegvist.

Karin Björkman,teknisk projektledare i Enköping kommun, lyfter att modellen ger trygghet.

– Varken vi eller entreprenören tar någon större risk, vi kan avsluta när vi vill.

Karin hoppas att deras arbete kan inspirera andra kommuner:

– Vi tycker det här är roligt och vi kan även påvisa goda resultat. Vi har en bra intern organisation, och det tror jag är en viktig faktor!

Joakim Sjödahl, energistrateg i kommunen, berättar att det vinnande konceptet handlar om en blandning av engagemang, delaktighet och teknik. Enköping har gått ifrån att fokusera enbart på enskilda tekniska åtgärder till att i stället samordna bland annat drift, underhåll, styrning och användarbeteende.

Något annat han lyfter upp är vikten av att arbeta långsiktigt.

– Vi har länge arbetat målmedvetet med att minska energianvändningen, och att nu få ett nationellt erkännande visar att samverkan och långsiktighet ger resultat, säger han.

I EnOff-projektets början var den tidigare ordförande för tekniska nämnden i Enköping, Tomas Rådkvist,till stor del delaktig och stöttande i arbetet. Han tycker att det känns kul, och väldigt värdefullt, att Enköping nu vinner pris för detta. Han menar ett det är en bekräftelse på att man tänkt rätt och gjort något bra – vilket i sin tur stärker arbetet med energieffektivisering ytterligare. Han ger också några tips på hur man får med politikerna på tåget:

– Eftersom alla projekt innebär en påverkan på den kommunala ekonomin så är det viktigt att politiken förstår den ekonomiskt långsiktiga nyttan av energieffektiviseringsarbete … Arbetet med energieffektivisering går ju ofta ”under radarn” eftersom det i regel inte genererar några spektakulära synliga resultat, men det påverkar resultaträkningen och boksluten, säger Rådkvist.

Inspiration för hela landet

Båda kommunerna uttrycker en vilja att dela med sig av sina erfarenheter – och att visa upp att framgångsrik energieffektivisering inte kräver att man är störst, utan att man är uthållig och arbetar tillsammans.

– För oss handlar det inte om att vara bäst, utan om att bidra till en gemensam omställning. Om vårt arbete kan hjälpa andra kommuner att ta steg i samma riktning, då har vi verkligen lyckats!, säger Marie Svensson, Eskilstuna.

Joakim Sjödahl, Enköping har samma inställning:

– Vi hoppas kunna visa att även en mindre kommun kan gå före och lyckas. Samarbete, struktur och mod att tänka nytt är nyckeln och vi delar gärna med oss av våra erfarenheter.

Framtidens energiarbete handlar om samverkan, innovation och modet att tänka långsiktigt. Enköping och Eskilstuna är bevis på att kommunerna verkligen kan visa vägen i omställningen till ett hållbart energisystem.

Fyra decennier i branschen resulterar i Egil Öfverholm-priset

Efter nästan fyra decennier i energieffektiviseringens tjänst har Tomas Berggren hunnit arbeta med det mesta. Nytänkande energieffektiviseringsprojekt på Vattenfall under 80-talet, förhandlingar om och implementeringar av EU-direktiv, statliga utredningar och mängder med olika regeringsuppdrag – för att nämna några exempel.

Drivkraften har alltid varit densamma: att förstå hur byggnader och industrins energisystem verkligen fungerar – och att tillsammans med andra hitta lösningar som gör skillnad i praktiken. Genom åren har han särskilt engagerat sig i Energimyndighetens nätverk och beställargrupper, som Belok, BeBo, Lågan och BeSmå, där samarbetet med fastighetsägare och andra aktörer i branschen har varit en central del av utvecklingen.

När dessa projekt dessutom har bidragit till att energianvändningen i byggnader minskat med över 25 procent per kvadratmeter sedan 1995 stärks känslan av att arbetet spelar roll. Det är tydligt att energieffektiviseringen inom bebyggelsen går framåt – men Tomas anser att det inte går tillräckligt snabbt. Att branschen kommer behöva förändras och att tempot måste höjas är han övertygad om.

Bild: Narupon Promvichai