Hur ofta tänker du på skogen när du slår dig ner vid köksbordet? De flesta föreställer sig skogen som naturen, som finns där borta någonstans, i ett eget parti utomhus. Det som följer bilvägen fram till sommarstugan. I själva verket är skogen med oss från morgon till kväll, i våra hem och i allt som omger oss.

Från kartonger till husgrunder

Nästan sjuttio procent av Sveriges yta är täckt av skog. Skogsindustrin är en tung exportnäring som sysselsätter människor i bruksorter, hamnar och kontor. Skogen flyttar också in och blir vardagsinredning. Varje gång en papperskasse viks ihop, en förpackning hamnar i återvinningen eller en bok slås igen efter kvällsläsning, möter en liten del av skogslandskapet händerna.

Ett av de mest uppenbara mötena med skogen sker i butikerna. En stor del av förpackningarna i livsmedelshyllan bygger på papper, kartong och wellpapp. Förpackningar av mjölk, ägg, juice eller skafferivaror är mycket av våra inköp. Och i köket dyker skogen upp på ännu fler sätt. Skärbrädor, köksredskap och delar av möbler bygger på trä, liksom byggskivor i stommar och väggar. 

Runt huset är skogsprodukterna också synliga. Villaområdets ljudbild en sommarkväll består ofta av såg, skruvdragare och doften av nysågat virke. Husgrunder, staket och förråd tar form med olika typer av trä och plankor. Altaner konstrueras med passande dimensioner på trall, där valet ofta står mellan klassisk 28×145 eller en grövre 34×145 för ökad stabilitet. Allt representerar en längre resa, resultatet av en kedja som börjar med trädets framväxt och leder vidare till skogsmaskiner, virkestork och hyvleri, och landar i bygghandeln. 

Energi, textil och kemi

En betydande del av skogen blir aldrig synlig som yta. Den eldas i värmeverk eller används som biobränsle i industrin. Flis och restprodukter tar vägen via pannor och turbiner innan värmen landar i elementen.

Andra flöden leder in i textil- och kemiindustrin. Nya varianter av viskosliknande material, där cellulosa från trä ersätter fossila råvaror, dyker upp i saker som kläder och hygienprodukter. Kemiföretag arbetar med att byta ut oljebaserade ingredienser i allt från lim till förpackningsmaterial mot derivat från skogen.

Att trä, kartong och massa blivit viktiga delar i bioekonomin beror inte enbart på klimathänsyn. Råvaran växer inom landets gränser och ersätter importerad fossil olja. Skogen fungerar samtidigt som kolsänka så länge trädet står kvar, och som kolförråd när det omvandlas till hus, möbler eller trall.

En industri som formar landet

Skogsindustrin är inte bara en exportmotor utan formar också den geografiska kartan. Flera bruksorter kretsar kring och går runt genom sågverken. Vägnät och järnvägar dimensioneras för tunga transporter från avverkningsområden till fabriker och vidare ut i världen.

Samtidigt är bilden av skogen omstridd. Forskare, myndigheter och miljöorganisationer diskuterar hur mycket av skogsmarken som bör brukas. Frågan om hur mycket av Sveriges skog som hamnar i vår vardag leder snabbt vidare till nästa: hur mycket vardag tål skogen? 

Efterfrågan på träbaserade material ökar, inte minst när fossila bränslen fasas ut. Andra klimatmotiverade förändringar, som att ersätta plast med trä för både engångssaker och förpackningar, flyttar ytterligare volymer in i skogsflödet. 

Så länge Sverige förblir ett skogsland dyker gran och tall upp i alla möjliga former i vardagen. I sakerna vi använder, i väggarna runtom oss och under fötterna när vi kliver ut på altanen en ljus sommarkväll.