Text: Gomero

En servicetekniker åker till en transformatorstation för schemalagd kontroll. Trycket på SF6-gasen är lite lägre än normalt – inte alarmerande, men värt att notera. Han skriver det i protokollet. Tre månader senare, vid nästa kontroll, ser trycket bra ut igen. Var det en felmätning? En tillfällig fluktuation? Ingen vet riktigt, och ärendet läggs åt sidan.

Så här fungerar underhållsarbetet fortfarande hos de flesta. Punktinsatser vid förutbestämda intervaller, där varje observation behandlas isolerat. Mönster som skulle kunna indikera kommande problem förblir osynliga eftersom informationen lever i separata protokoll, eller i bästa fall i system som inte kommunicerar med varandra.

Men en förändring är på gång. I stället skulle det kunna se ut så här: samma avvikelse upptäcks kontinuerligt av sensorer och sätter igång en automatiserad process. Systemet identifierar ett trendmönster över tid, jämför mot liknande komponenter i regionen, och genererar en riskbedömning. Informationen flödar automatiskt till de som berörs: inköp får signaler om framtida komponentbehov, drift och underhåll kan prioritera resurser, ledningen ser påverkan på investeringsplaner – allt baserat på faktiskt tillstånd snarare än schemalagda intervaller.

Skillnaden mellan dessa två scenarier handlar inte främst om tekniken. Det handlar om att asset management håller på att flyttas från en administrativ funktion till kärnan i strategiskt beslutsfattande. Resan dit har bara börjat för de flesta, men riktningen är tydlig.

Ett skifte pågår

I samtalen med energibolag över hela världen ser vi en tydlig trend: asset management utvecklas från ett verktyg för att förvalta befintliga tillgångar till en funktion som formar hela företagets framtid. Det är en förändring som sker relativt tyst, men med genomgripande konsekvenser.

Traditionellt har asset management handlat om att hålla ordning på vad som finns, när det installerats, och när det behöver bytas. Ett viktigt arbete, men i grunden reaktivt och administrerande. Nu ser vi konturerna av något annat: organisationer där asset management blir den sammanlänkande funktionen som möjliggör smartare beslut i hela verksamheten.

Detta skifte drivs naturligtvis av elektrifieringen. När samhällets elbehov ökar dramatiskt, när nya lastmönster uppstår från elbilar och värmepumpar, när krav på leveranssäkerhet skärps – då räcker det inte längre att bara förvalta det man har. Man måste aktivt forma sin infrastruktur för en framtid som ser helt annorlunda ut än idag.

När data möter strategi

Det intressanta är vad som händer när moderna verktyg för tillståndsövervakning och prediktiv analys integreras med asset management. Plötsligt sitter organisationen på ett guldfält av information – men värdet ligger inte i datan i sig, utan i hur den används för att fatta bättre beslut.

En inköpsavdelning som tidigare upphandlade komponenter baserat på schemalagda utbytesintervaller kan nu se faktisk tillståndsutveckling över hela beståndet och göra mer träffsäkra prognoser. Investeringsansvariga får inte bara budgetunderlag för nästa års underhåll, utan kan modellera olika investeringsscenarier baserat på verklig komponentstatus. Projektorganisationen kan prioritera mellan nyinvesteringar och förnyelse med hjälp av riskbedömningar grundade i analyserad data snarare än generella antaganden.

Detta förutsätter förstås att systemen och processerna hänger ihop. I vårt arbete med elnätsbolag ser vi att de mest framgångsrika implementeringarna är de där asset management blir en naturlig brygga mellan olika delar av verksamheten – där data flödar smidigt från sensor till arbetsorder, och där insikter når rätt personer vid rätt tidpunkt.

Den strategiska balansgången

En av de svåraste utmaningarna för dagens elnätsbolag är att hitta rätt balans mellan att underhålla befintlig infrastruktur och investera i ny kapacitet. Elektrifieringen kräver både robusta befintliga nät och expansion för att möta växande behov. Varje investerad krona i underhåll är en krona som inte går till utbyggnad – och vice versa.

Här blir asset management avgörande. Med bättre insikt i verkligt tillstånd och prediktiva modeller för framtida utveckling kan organisationer fatta mer nyanserade beslut. Vilka delar av nätet kan man förlänga livslängden på? Var finns kritiska punkter som kräver omedelbara åtgärder? Hur påverkar olika investeringsval den totala risknivån?

Detta kräver mer än bara bra data – det kräver verktyg och kompetens för att omvandla data till beslutsunderlag. Asset management blir då den funktion som tar helhetsperspektivet och väger olika faktorer mot varandra: teknisk risk, ekonomisk optimering, regulatoriska krav, och strategiska affärsmål.

Det förändrade kompetensbehovet

När asset management flyttar från backoffice till styrelserummet förändras även kompetenskraven. Det räcker inte längre att bara förstå tekniska specifikationer och livslängdsmodeller. Nu behövs förmågan att tolka dataflöden, kommunicera risk i affärstermer, och förstå hur beslut om tillgångsförvaltning påverkar hela verksamhetens strategi.

I våra dialoger med kunder ser vi olika mognadsgrader i denna utveckling. Vissa organisationer har redan byggt upp tvärfunktionella team där asset management, IT, ekonomi, drift och underhåll arbetar tätt integrerat. Andra befinner sig i början av resan och söker rätt arbetssätt och verktyg för att ta nästa steg.

De som lyckas bäst ser asset management som en strategisk funktion, inte bara en kostnad att hantera.

Framtidens förvaltning

Elektrifieringen kommer inte att bromsa in – tvärtom. När transportsektorn elektrifieras i större skala, när industrin ställer om, när värmesektorn kopplas på elnätet, då ökar kraven på både kapacitet och tillförlitlighet ytterligare.

Vi står mitt i ett skifte där asset management utvecklas från en administrativ nödvändighet till en strategisk kärnkompetens. De organisationer som lyckas göra denna förflyttning, som bygger broar mellan data och beslut, mellan teknik och ekonomi, mellan drift och strategi – det är de som kommer att vara bäst rustade för energisektorns nästa kapitel.