Torven har fasats ut som bränsle och ersatts av förnybara alternativ som bygger större volymer och kräver mer utrymme. Samtidigt gör det ökade energibehovet att anläggningen behöver anpassas och utrustningen moderniseras för att optimera framtidens leverans.

Biobränslena som behöver utrymme är främst bark och så kallad stamved. I framtiden kommer även nya bränslen såsom GROT, vilket är grenar och toppar från skogsbruket, att kunna användas. Nu byggs en ny lagringsyta som gör att större volymer kan tas emot vilket dels säkrar leveransen till kunderna och dels ger mer kostnadseffektiva transporter med lägre miljöpåverkan eftersom behovet av mellanlagring försvinner.

Etableringen av den nya ytan pågår och ska tas i bruk sommaren 2026. När allt är klart kommer biobränsle motsvarande cirka 60 GWh kunna lagras vilket räcker för att värma flera tusen villor under ett helt år.

40-årsjubileum

Verket byggdes 1985 och producerar idag cirka 350 GWh per år. Här jobbar ett 60-tal personer med att förse både Karlskoga och Degerfors med fjärrvärme, och det produceras även el och ånga. Utöver biobränslena så förbränns här restavfall från ett tiotal kommuner i regionen.

– Det har skett en stor utveckling sedan 1980-talet, framför allt kring vilka bränslen som används. Sista oljan är utfasad och den tekniska utrustningen behöver anpassas därefter. Avfallspannan har uppgraderats och kommande år fortsätter vi med linan som leder bränslet till pannan för förbränning, berättar Peter Jarl, marknadschef på Karlskoga Energi & Miljö.

I och med uppgraderingen av bränslelinan ökar verkets kapacitet med ytterligare 30–50 GWh biobränsle per år – en viktig pusselbit i energiomställningen och för att täcka det ökade energibehovet som sammankopplingen med Degerfors fjärrvärmenät har gett.

Viktigt för beredskapen

– Fjärrvärmen avlastar elnäten i och med att byggnader kan värmas med annat än el – värdefullt när samhället elektrifieras och säkerhetsläget har förändrats. Den är en viktig del i Sveriges beredskap för att leverera värme även vid kriser. Eftersom fjärrvärmen produceras och distribueras lokalt minskar sårbarheten för attacker och störningar i nationell infrastruktur, säger Peter Jarl.