Sveriges elnätsreglering står inför en potentiell förändring som kan få stora konsekvenser för hur elnätsföretag planerar sina investeringar och driftstrategier. Energimarknadsinspektionen utreder för närvarande möjligheten att gå över från den nuvarande separata regleringen av drifts- och kapitalkostnader (OPEX/CAPEX) till en så kallad TOTEX-modell, där totalkostnader behandlas som en enhet.

Vad är TOTEX?

TOTEX, eller totalkostnadsreglering, innebär att myndigheterna sätter effektiviseringskrav på företagens samlade kostnader istället för att behandla löpande driftkostnader (OPEX) och kapitalkostnader (CAPEX) separat. Modellen används redan i flera europeiska länder och har visat lovande resultat när det gäller att främja kostnadseffektivitet och innovation.

I praktiken innebär detta att elnätsföretag får större frihet att själva bestämma om de ska lösa en kapacitetsutmaning genom att investera i ny infrastruktur eller genom att köpa flexibilitetstjänster, optimera befintliga tillgångar eller använda smarta elnätslösningar.

Internationella erfarenheter ger värdefulla lärdomar

Storbritannien har varit pionjärer inom TOTEX-reglering genom sitt RIIO-ramverk (Revenue = Incentives + Innovation + Outputs). Modellen har lett till ökad innovation och större fokus på kundnytta, även om komplexiteten har ökat och ramverket har behövt justeras genom flera iterationer. Dessa erfarenheter ger värdefulla insikter för andra länder som överväger liknande förändringar.

Andra europeiska länder har infört element av totalkostnadsreglering eller incitament som minskar CAPEX-bias. Tyskland och Finland har gjort justeringar i sina incitamentsramverk och testat vissa totalkostnadselement, vilket bygger erfarenhet för eventuell bredare implementering.

I Österrike används ett närliggande angreppssätt där differentierade avkastningskrav baseras på företagens effektivitet. De mest effektiva företagen får högre avkastning på sitt kapital, medan mindre effektiva företag får lägre avkastning – ett system som skapat starka incitament för förbättringar.

Varför överväger Sverige TOTEX?

Den nuvarande svenska modellen, där OPEX och CAPEX behandlas olika, kan skapa snedvridna incitament. Elnätsföretag kan missgynnas om de väljer kostnadseffektiva lösningar som ökar driftskostnader istället för kapitalkostnader, även när detta skulle vara bäst för systemet som helhet.

Ett konkret exempel är flexibilitetstjänster. Istället för att bygga ny kraftledning (CAPEX) kan det vara mer kostnadseffektivt att köpa flexibilitetstjänster från kunder (OPEX). Men under dagens regelverk kan detta vara ekonomiskt mindre attraktivt för elnätsföretaget, trots att det är bättre för samhället.

Som Energimarknadsinspektionen noterat i sitt PM från 2020: ”Det finns därför kompletterande incitament som balanserar incitamentet att investera och som även styr mot alternativa lösningar.”

Implementeringsaspekter att överväga

En övergång till TOTEX kräver noggrann planering och anpassning. För svenska elnätsföretag innebär detta flera utvecklingsområden:

Utvecklad benchmarking-metodologi Att jämföra företags totalkostnader kräver mer sofistikerade modeller än att jämföra enbart driftkostnader. Skillnader i geografiska förutsättningar, kundsammansättning och infrastrukturålder måste vägas in på nya sätt.

Anpassade investeringsstrategier Företag som idag planerar utifrån CAPEX/OPEX-uppdelningen behöver utveckla nya analysmetoder och beslutskriterier för att maximera värdet av den nya flexibiliteten.

Hantering av pågående investeringar Elnätsbolag planerar sina investeringar många år framåt baserat på gällande regelverk. En övergång till TOTEX kräver därför tydliga övergångsregler och tillräckligt lång implementeringsperiod för att inte äventyra kalkyler för redan beslutade eller planerade investeringar. Detta är särskilt viktigt nu när branschen står inför rekordinvesteringar på uppåt 1000 miljarder kronor fram till 2045.

Bibehållna investeringsincitament En central fråga är att säkerställa att en eventuell TOTEX-modell ger tillräckliga incitament för de stora nätinvesteringar som energiomställningen kräver. Europeiska exempel visar att detta är möjligt att uppnå med rätt utformning av regelverket.

Tydlig regulatorisk vägledning Som Copenhagen Economics påpekade i sin rapport om incitament för smarta elnät (2017): ”Osäkerhet kring regleringen i sig utgör en källa till risk som ökar kostnaderna för investeringar.” En framgångsrik TOTEX-implementering kräver därför tydlig kommunikation och stabil vägledning

Teknologisk utveckling driver behovet av förändring

Elnätsbranschen genomgår en omfattande transformation. Ökad integration av förnybar energi, växande behov av flexibilitet och nya teknologier som energilagring och smarta elnätslösningar kräver mer nyanserade regleringsmodeller.

Den nuvarande regleringsmodellen skapades för ett enklare elsystem med få, stora producenter och passiva konsumenter. Dagens system, med tusentals solcellsanläggningar, batterier och aktiva konsumenter, kräver mer flexibla regleringsverktyg.

I denna miljö blir prediktivt underhåll och datadrivet beslutsfattande avgörande. När TOTEX-reglering ger företag frihet att optimera mellan olika kostnadsslag, ökar värdet av lösningar som kan bevisa sin kostnadseffektivitet genom konkret data om underhållsbehov, komponenttillstånd och systemperformance.

Vad betyder detta för elnätsföretag?

För svenska elnätsföretag är det viktigt att följa utvecklingen nära och förbereda sig för potentiella förändringar:

Utveckla helhetsperspektiv: Börja analysera investeringsalternativ utifrån totalkostnadsperspektiv, inte bara CAPEX/OPEX-uppdelning.

Utforska flexibilitetslösningar: Undersök möjligheter att använda efterfrågeflexibilitet, energilagring och smarta elnätsteknologier som alternativ till traditionella nätförstärkningar.

Investera i datadrivna lösningar: TOTEX-reglering ökar behovet av realtidsdata och prediktiv analys för att optimera både drift och investeringsbeslut. Helhetslösningar som förenar sensorer, datainsamling och analys – från sensor till arbetsorder [LH1] – blir allt viktigare för att demonstrera kostnadseffektivitet.

Förbättra beslutsstöd: Utveckla förmågan att mäta och analysera hur olika underhållsstrategier påverkar både kortsiktiga driftkostnader och långsiktig tillgångslivslängd.

Stärk kundrelationer: En TOTEX-modell kan öka incitamenten att arbeta med kundflexibilitet och innovativa tjänster.

Vägen framåt

Medan Energimarknadsinspektionen fortsätter sin utvärdering är det tydligt att svensk elnätsreglering står inför ett viktigt vägskäl. TOTEX-reglering erbjuder potential för ökad kostnadseffektivitet och innovation, men kräver genomtänkt implementering och tydliga riktlinjer.

För elnätsföretag handlar det nu om att vara proaktiva i utvecklingen och se de möjligheter som en mer flexibel regleringsmodell kan skapa. Som flera europeiska exempel visar kan TOTEX-reglering vara en kraftfull katalysator för positiv förändring – men bara om den implementeras på rätt sätt.

Den nya regleringsformen kommer sannolikt att gynna företag som tidigt investerat i digitalisering och datadrivna lösningar. När kostnadseffektivitet mäts över hela systemet, och inte bara i separata CAPEX- och OPEX-buckets, får företag med stark datagrund och prediktiva förmågor en konkurrensfördel. Detta stämmer väl överens med Energimarknadsinspektionens pågående fokus på förbättrad benchmarking och högre datakvalitetskrav, där tillförlitlig data blir central för att bevisa kostnadseffektivitet.

Den fortsatta dialogen mellan myndigheter och bransch kommer att vara avgörande för att hitta en modell som både främjar effektivitet och säkerställer leveranssäkerhet i ett allt mer komplext elsystem.

Denna artikel bygger på offentligt tillgänglig information från Energimarknadsinspektionen, CEER, Energiforsk och andra källor.