Text: GOMERO

Energisektorn har aldrig varit mer benägen att investera i digitalisering än idag. Trycket kommer från alla håll: regulatoriska krav på driftsäkerhet, samhällets förväntningar på leveranssäkerhet, och den snabba elektrifieringen som ställer helt nya krav på elnäten. Men trots all entusiasm ser vi ett återkommande mönster: många projekt levererar inte det värde som utlovades, eller så tar det betydligt längre tid än förväntat att se resultat.

Problemet ligger sällan i tekniken i sig. Snarare handlar det om en missuppfattning av vad ”out of the box” egentligen innebär i kontexten av industriell IoT för energisektorn.

När ”plug and play” inte räcker

Ta det klassiska exemplet med SCADA-system (Supervisory Control and Data Acquisition). I flera decennier har dessa system varit ryggraden i energisektorns övervakning och styrning. De är robusta, beprövade och hanterar kritiska processer dygnet runt. Men de byggdes för en annan tid och ett annat syfte – och när organisationer idag vill gå vidare till prediktivt underhåll, avancerad analys eller automatiserade arbetsflöden, stöter de på begränsningar:

Datainsamling ≠ dataanalys. SCADA levererar rådata, men organisationen måste själv bygga analyskapaciteten. Det kräver specialistkompetens inom både el-teknik och dataanalys, en kombination som är svår att hitta och dyr att rekrytera.

Visualisering ≠ handling. Att se data i realtid är värdefullt, men steget från ”vi ser ett problem” till ”systemet genererar en arbetsorder automatiskt” kräver ofta manuell hantering eller omfattande systemintegrationer.

Installation ≠ värdeskapande. När ett SCADA-system är installerat har organisationen en fungerande övervakning. Men att faktiskt använda dessa data för att optimera underhåll, reducera kostnader eller förbättra hållbarhet? Det är en helt annan resa som kan ta år.

Detta illustrerar en viktig poäng: vad som inkluderas ”out of the box” varierar fundamentalt mellan olika lösningar och teknologigenerationer.

Tre frågor att ställa innan nästa investering

När energibolag utvärderar nya IoT-lösningar för underhåll och tillståndsövervakning finns tre kritiska frågor att beakta:

1. Hur snabbt genererar lösningen faktiskt användbar information?

Det räcker inte att data samlas in. Frågan är: hur lång tid tar det innan denna data blir till konkreta insikter som driver beslut? En lösning som är ”out of the box” bör leverera analyserad, tolkad och visualiserad information från dag ett – inte bara rådata som organisationen sedan måste tolka.

Tidslinjen börjar inte vid installation, utan vid planeringsstadiet. För lösningar som kräver omfattande anpassning kan implementationsfasen ta 6-12 månader innan första datapunkten samlas in. I en sektor där elektrifieringen händer nu och klimatmålen har deadlines blir ”time to value” avgörande. En lösning som tar 18 månader att implementera och ytterligare 12 månader innan organisationen ser besparingar kan helt enkelt vara för långsam.

En verklig ”out of the box”-lösning minimerar förberedelsefasen och låter organisationen fokusera på att skapa värde istället för att bygga infrastruktur.

2. Vem gör analysarbetet – och vem underhåller systemet?

Om systemet levererar rådata som kräver egen analyskapacitet blir den verkliga kostnaden betydligt högre än investeringen. Den idealiska lösningen inkluderar intelligent analys utvecklad av experter som förstår både tekniken (transformatorer, brytare, oljesystem) och metodiken (prediktiv modellering, trendanalys).

Men det handlar inte bara om analysverktygen i sig. Det som användaren ser, ett intuitivt användargränssnitt med tydliga rekommendationer, vilar på ett omfattande maskineri bakom kulisserna. Operatörer som säkerställer stabil kommunikation dygnet runt, automatiska uppdateringar som rullas ut utan avbrott, säkerhetspatchar, optimeringar av analysmotorer och kontinuerlig vidareutveckling av prediktiva modeller.

När en organisation väljer att bygga själv blir de ansvariga för varje länk i denna kedja. Det är inte bara en teknisk utmaning – det är ett långsiktigt åtagande som binder resurser och kräver specialistkompetens som sällan finns internt i energibolag.

3. Hur skapar systemet faktisk handling?

Det kritiska gapet i många digitaliseringsprojekt är steget från insikt till åtgärd. En komplett lösning bör inte bara varna för problem, utan också prioritera åtgärder, ge rekommendationer, integrera med befintliga arbetssystem, och i bästa fall automatiskt generera arbetsorder.

Den dolda kostnaden: Varför TCO är viktigare än inköpspris

Det är naturligt att fokusera på initial produktkostnad när budget är en realitet för alla organisationer. Men för att få en rättvis bild av investeringen är det värdefullt att beakta total ägandekostnad (TCO). En plattform eller integration kan se fördelaktig ut på papperet, men vad kostar det egentligen att få den att leverera värde?

Betrakta ett typiskt scenario: En organisation väljer att bygga en egen lösning kring befintliga eller nya sensorer, med tanken att ”vi sparar pengar genom att göra det själva.” Men när man räknar in hela bilden:

Integrationskostnader: 150-200 timmar utvecklartid för att bygga dataflöden och analysfunktioner

Specialistkompetens: Rekrytering eller konsulter för prediktiv modellering och dataanalys

Löpande underhåll: Säkerhetsuppdateringar, buggfixar, systemuppgraderingar

Support och dokumentation: När något går fel, vem löser det? Hur snabbt?

Skalningskostnader: Varje ny funktion eller integration kräver ny utveckling

Leverantörsberoende: Att bli låst till en specifik leverantörs ekosystem begränsar framtida flexibilitet

En komplett ”out of the box”-lösning kan ha ett högre inköpspris, men inkluderar analyskapacitet, kontinuerliga uppdateringar, operativ support och en färdig väg till skalning – till en förutsägbar kostnad.

En agnostisk plattform som kan integrera befintliga sensorer och utrustning ger ytterligare fördelar: den skyddar tidigare investeringar, minskar initiala kostnader, och ger flexibilitet att välja bästa komponenter över tid utan att bli låst till en enda leverantörs ekosystem. För organisationer som vill fokusera på sitt kärnuppdrag – att leverera stabil el – istället för att bli systemintegratörer, är TCO-perspektivet avgörande.

Designat för att växa

Framgångsrika digitaliseringsprojekt inom energisektorn är byggda för att växa med organisationen. Det kan börja i liten skala – övervaka 50 stationer med grundläggande temperatur- och fuktsensorer. Men när värdet blir synligt och ambitionerna växer kan fler stationer, fler sensorer, djupare analyser och integration med asset management-system adderas utan omfattande ombyggnationer.

En verklig ”out of the box”-lösning är byggd för denna resa. Nya funktioner kan läggas till utan att skapa informationssilos eller kräva nya grundinvesteringar. Det är skillnaden mellan en skalbar plattform och en punktlösning – och det är en framtidssäkring som ofta underskattas i upphandlingsfasen.

Framgångsfaktorn: rätt partnerskap

När den tekniska lösningen är på plats – med allt från sensorer till analys till åtgärdsrekommendationer – blir nästa kritiska fråga: vem står bakom den? Partnerskapet bakom teknologin kan vara skillnaden mellan ett projekt som levererar kontinuerligt värde och ett som kräver konstant brandkårsutryckning.

Ett sant partnerskap innebär att leverantören förstår energisektorns unika utmaningar, tar ansvar för hela värdekedjan, har bevisat att lösningen fungerar i praktiken, och kan visa konkreta resultat från liknande implementeringar.

När dessa delar finns på plats blir ”out of the box” inte bara en teknisk beskrivning av att något är förinstallerat. Det blir en beskrivning av att värde skapas från dag ett, att organisationen kan fokusera på sitt kärnuppdrag istället för att bli systemintegratör, och att vägen till prediktivt underhåll är tydlig och beprövad.

Slutsatsen

Energisektorns digitalisering är inte ett teknikprojekt – det är en transformationsresa där både destination och färdväg spelar roll. När energibolag utvärderar sin nästa investering i IoT och prediktivt underhåll är det värdefullt att inte bara fråga ”fungerar det?” utan ”hur snabbt skapar det faktiskt värde för organisationen – och till vilken verklig kostnad?”

Skillnaden mellan dessa frågor kan vara avgörande för om digitaliseringen blir en framgångshistoria eller ännu ett projekt som tog längre tid och kostade mer än beräknat.