Text: Marcus Titland, försäljningsdirektör för Industri på Schneider Electric
Varje år går var femte liter dricksvatten förlorad i våra ledningsnät, samtidigt som kostnaderna för vatten och avlopp stiger kraftigt. I en tid då vatten blir en alltmer kritisk samhällsfråga behöver vi tänka nytt och satsa mer på teknik och innovation. Nu måste vatteneffektivisering sättas högre upp på den nationella agendan.
Sveriges infrastruktur för både vatten och avlopp (VA) är åldrad, sårbar och har ett snabbt växande investeringsbehov. Detta är en akut situation som Svenskt Vatten länge har varnat för. Enligt beräkningar från 2023 krävs minst 31 miljarder kronor i årliga investeringar fram till 2040 för att möta behoven och uppgradera VA-infrastrukturen. Idag satsas bara 21 miljarder. En underinvestering med 10 miljarder varje år – samtidigt som vattenläckaget fortsätter i vissa delar av landet.
En av många vattenutmaningar i landet, som är en konsekvens av den föråldrade VA-infrastrukturen, är att rören inte håller tätt. Varje år går miljontals kubikmeter dricksvatten förlorade på grund av läckor i de kommunala systemen. Det innebär att både dyrbart vatten går till spillo och kommunerna tvingas dras med onödiga underhållskostnader. Samtidigt pressas redan många kommuner av stigande kostnader i form av exempelvis ökade energi- och råvarupriser samt av klimatförändringarnas effekter. Från kraftiga regnoväder till ojämna vattenflöden.
I slutändan är det vi medborgare som står för notan genom högre VA-taxor, som i genomsnitt ökat med elva procent bara i år. Att då använda det vattnet vi redan har på ett smartare och mer kostnadseffektivt sätt kommer bli avgörande för att klara framtida behov.
Men det går att vända utvecklingen, bland annat med hjälp av teknik och digitalisering. Ett exempel är Tekniska verken i Linköping, som tillsammans med Schneider Electric och WSP lyckats minska vattenförlusterna med hjälp av innovation. Genom att använda smarta sensorer och en uppkopplad digital modell har kommunen kunnat identifiera plötsliga avvikelser i nätets vattentryck, vilket minskat risken för läckage och möjliggjort snabbare korrigerande handlingar. Detta ledde till att Linköping år 2022 hade en vattenförlust på 8,4 procent, jämfört med rikssnittet på 16 procent det året.
I januari nästa år kommer Livsmedelsverket börja rapportera läckagenivåer till EU-kommissionen. Ett bra steg mot ökad kontroll och transparens, men långt från tillräckligt. Trots att svensk VA-infrastruktur har många komplexa problem att tackla, där vattenläckaget bara är en av utmaningarna, så finns det tre saker för att börja vända trenden här och nu:
1. Satsa på smarta lösningar
Genom att använda digitala lösningar och smart mjukvara kan kommunerna övervaka vattenflödet i realtid och snabbt identifiera läckor, simulera framtida behov och planera investeringar mer träffsäkert. Tekniken finns redan idag, nu handlar det om att använda den fullt ut för både vatten och avlopp.
2. Skapa starkare incitament för att satsa på innovation
Idag finns stora möjligheter att modernisera övervakningen och driften av befintlig VA-infrastruktur, och precis som på energiområdet krävs riktade styrmedel för att påskynda utvecklingen. Med fler ekonomiska incitament och stödprogram kan kommunerna snabbare investera i smart teknik för vatten och därmed bättre rusta sig för framtidens vattenförsörjning.
3. Utöka kunskapsutbytet mellan kommunerna
Alla kommuner har inte själva resurserna att driva digitalisering. Genom att dela data, erfarenheter och plattformar på både regional och kommunal nivå kan fler få tillgång till moderna lösningar, utan att behöva göra hela resan själva.
