När Naturvårdsverket nu väljer att ta bort investeringsstödet för gårdsbiogas, hotas en teknik som redan finns på plats, som fungerar och som kan göra stor skillnad för hela samhället.

Ett enda pennstreck, ett beslut bakom ett skrivbord, riskerar att radera en av Sveriges mest konkreta lösningar på både klimatkrisen och landets energiberedskap.

Samtidigt som Sverige brottas med effektbrist, ett beroende av importerad mineralgödsel och en sårbar livsmedelsförsörjning, står lantbrukare redo att investera i biogas – en lokal, cirkulär och klimatsmart energikälla som ger egenproducerad el och värme. Men utan rätt villkor stannar omställningen på gårdsplanen.

Sverige sitter på en outnyttjad skatt i form av biobaserad energiproduktion. Den skulle kunna bidra med uppemot 50 TWh – en enorm potential, sett mot att Sveriges samlade produktion var 169,3 TWh förra året, enligt Energimyndigheten.

Här ryms allt från större kraftvärmeverk och industriella mottrycksanläggningar till småskaliga gårdsanläggningar för biogas.

Dessa kan bidra med både el, värme och biogödsel, som i sin tur ersätter fossila importerade alternativ och gör stor klimatnytta. Biobaserad energi är inte bara en förnybar resurs – den skapar jobb, stärker landsbygden och driver på cirkulär ekonomi, där restprodukter från jord- och skogsbruk får nytt liv.

På svenska gårdar finns redan resurserna: gödsel, kunskap, vilja. Med biogas kan lantbrukare omvandla restprodukter till el, värme och biogödsel – direkt på plats.

Det är ett kretslopp som minskar klimatutsläpp, ersätter fossil energi och gör oss mindre beroende av importerad mineralgödsel. Det är lokal energi, lokal nytta och lokal beredskap.

Och det är något som lantbrukare redan är redo att investera i – om bara regeringen ger dem chansen.

Naturvårdsverkets besked kom plötsligt, bara två veckor innan nästa ansökningsrunda för investeringsstöd från Klimatklivet. Precis före regeringens budgetproposition, i vilken det bland annat aviserades samlade insatser för investeringar i fossilfri elproduktion och förstärkningar av energiinfrastrukturen.

Regeringen menar också att det behövs bättre balans mellan elproduktion och elanvändning i alla delar av Sverige samt hög och stabil överföringsförmåga.

Många lantbrukare har dessutom redan påbörjat projektering, anlitat konsulter och planerat investeringar. Nu står de där med en påbörjad investering, men utan stöd och utan svar.

Beslutet bygger på en ännu intern ofärdig rapport och använder utsläppssiffror som avviker från EU:s egna regler.

Det innebär att Sverige, i praktiken, gör det svårare att bygga biogas än vad EU kräver,  trots att EU pekar ut biogasen som en nyckel i den gröna omställ-ningen.

Att i detta läge strypa stödet till dessa investeringar, utan politisk prövning, är inte bara ett misstag – det är ett svek mot alla de lantbrukare som vill vara en del av lösningen.

Även flera storskaliga gödselbaserade anläggningar för flytande biogas som planeras riskerar att bli utan stöd med den nya striktare metoden. Det kan knappast vara regeringens ambition.

Därför uppmanar vi regeringen att justera Klimatklivets regler så att energinytta, beredskap och cirkularitet också räknas.

Om Klimatklivet inte kan ändras, förstärk andra stödformer – som Jordbruksverkets beredskapsstöd eller Kraftlyftet. Ge tydliga besked om framtidens stöd för gårdsbiogas.

Sverige har chansen att bygga ett hållbart energisystem, från grunden. Lantbrukarna är redo. De har viljan, kunskapen och resurserna. Nu är det upp till regeringen att visa att man menar allvar med klimatmål, beredskap och livsmedelsstrategi.

Helena Markstedt, näringspolitisk chef Arla

Palle Borgström, LRF:s förbundsordförande 

Alarik Sandrup, näringspolitisk chef Lantmännen 

Maria Malmkvist, vd Energigas Sverige 

Anna Törner, vd Svebio Svenska Bioenergiföreningen 

Elina Matsdotter, hållbarhetschef Scan Sverige