Det råder ingen tvekan om att medvetenheten om vattnets betydelse ökar. EU lanserade i somras en ny strategi för vattenresiliens. Samtidigt ledde vattenbristen i Stockholm till debatt i både riksdagen och media. Hushåll uppmanades att spara – och förbrukningen sjönk med 10–15 procent på en vecka.

Men hushållen står för en liten del av vattenförbrukningen. Enligt SCB (2020) står industrin för två tredjedelar av Sveriges totala vattenanvändning. Trots det saknas ofta en strategi för effektivisering.

En orsak är det låga priset på vatten i Sverige – vilket gör att åtgärder sällan kan räknas hem. Men det är en farlig kalkyl. Vid extremväder som ger torka eller för stora vattenflöden, eller vid förändrade miljötillstånd förändras spelplanen snabbt. Då blir samma åtgärder både lönsamma och avgörande för verksamhetens fortlevnad. Skyfallen i Norrland nyligen visar hur vattenrelaterade risker kan slå till med full kraft.

Därför bör beslutsunderlag väga in indirekta kostnader kopplade till produktionsstopp på grund av vattenbrist, nya krav på utsläpp till recipient eller skador på utrustning som inte klarar ökade föroreningar eller temperaturvariationer. Kort sagt: Vattnets verkliga värde måste synliggöras – och lyftas till en strategisk nivå.

Vatten kommer heller inte förbli billigt. Enligt Svenskt Vatten (2023) väntas VA-avgifterna fortsätta öka. Deras beräkningar pekar på att en fördubbling av avgifterna är nödvändig enbart på grund av ökade kapitalkostnader.

Medveten vattenhantering och cirkulära lösningar handlar inte bara om att spara – utan om att framtidssäkra. Genom att minska beroendet av färskvatten och cirkulera vatten lokalt minskar industrin både sin miljöpåverkan och sin sårbarhet.

Ett konkret exempel finns hos Arla i Vimmerby. Där har man sparat 250–300 kubikmeter vatten per dygn – och samtidigt sparat energi. Dubbel nytta, utan ny teknik.

Industrin har också mycket att vinna på att använda redan tillgängliga data, till exempel från SMHI, om flöden, nivåer och kvalitet. Genom att analysera förändringar över tid går det att identifiera risker i god tid – och väga dem mot kostnaden för att effektivisera.

Det finns gott om teknik, kunskap och lösningar. Men tidig framförhållning saknas ofta – trots att vattenprojekt kan kräva flera års ledtid. Den tiden måste tas innan krisen slår till.

För att börja ta vattenfrågan på allvar bör industrin:

Integrera vatten i den strategiska planeringen

Använda tillgängliga data för riskanalys

Utvärdera vattnets verkliga värde

Ska svensk industri stå stark i ett klimatförändrat Europa krävs att vatten får samma status som energi, koldioxid och andra hållbarhetsfrågor. För risken är uppenbar: att vatten förblir en osynlig fråga – tills den plötsligt hotar hela affären.