Utredningen har gjort en gedigen analys av flera problem kopplade till kraftsystemet och elmarknaden och har flera intressanta förslag som kan förbättra kraftsystemets funktion. Dock menar Energiföretagen att tiden och resurserna som utredningen haft inte motsvarat direktivets omfattning.
Därför ser föreningen ett behov av ytterligare analyser som tar hänsyn till helhetsperspektivet av elektrifieringen. Vidare efterlyser Energiföretagen en brett förankrad närings- och klimatpolitisk vision för Sverige för att vägleda hur elsystemet kan bidra till samhällets elektrifiering.
Elmarknadsutredningen har gjort en gedigen analys av flera problem kopplade till kraftsystemet och elmarknaden. Sammanfattningsvis konstaterar Energiföretagen att utredningen innehåller många bra förslag, men framför allt rekommendationer på ytterligare utredningar. Dock saknar betänkandet ett helhetsgrepp och en analys av konkreta förslag på hur investeringsvillkoren kan förbättras för att svara upp mot elektrifieringens behov.
Energiföretagen håller med om behovet av mer analys och fler utredningar, samtidigt som det är olyckligt att man inte från början tog höjd för hur omfattande utredningsarbetet skulle bli och gav utredarna tid och resurser för detta. Det hade varit bra om utredningen kunde gått längre i strategiskt viktiga frågor för omställningen, i ett läge där elektrifieringen idag står och stampar på grund av osäkra investeringsförutsättningar.
Dagens elmarknad ger inte tillräckliga incitament för nödvändiga investeringar i elproduktion. Osäkerheter om elanvändningens utveckling, såväl i tid som volym, innebär att någon form av bredare riskdelning kommer att krävas. Samtidigt är det extremt viktigt att elsystemet utvecklas i takt med efterfrågan varför vi ser ett ökat behov av planering, inte minst från statens sida liksom en energipolitik som har ett brett stöd över partigränserna.
– Vi efterlyser en brett förankrad närings- och klimatpolitisk vision för Sverige som vägledning för hur elsystemet ska bidra till samhällets elektrifiering. Utifrån en sådan vision kan vi lättare ta fram de åtgärder som behövs för att förbättra investeringsvillkoren för att möta elektrifieringens utmaningar, liksom tydliga förslag för riskavlyft i kraftsystemet. En analys måste tas fram som omfattar både efterfråge- och produktionssidan, säger Åsa Pettersson vd Energiföretagen.
– En hel del frågor hänvisas till mer än 30 ytterligare myndighetsuppdrag och utredningar, vilket kommer att ta tid. Det är viktigt att de här kompletterande utredningar kommer igång så snart som möjligt och inte minst att de landar i konkreta åtgärdsförslag, tillägger Åsa Pettersson.
Ett urval punkter ur remissvaret:
Behov av långsiktig energipolitisk vision:
Energiföretagen betonar vikten av en bred förankrad vision för Sveriges elektrifiering som skapar förutsättningar för konkurrenskraft och klimatomställning och minskar osäkerheten för investeringar. En energiberedning föreslås för långsiktig politisk styrning.
Investeringsvillkor och riskavlyft:
Det saknas en djupgående analys av en brett förankrad vision för Sveriges elektrifiering som skapar förutsättningar för konkurrenskraft och klimatomställning och minskar osäkerheten som finns idag kring investeringar i ny elproduktion. När det gäller investeringsvillkor för elektrifiering delar Energiföretagen utredningens bedömning att det i nuläget saknas tillräcklig säkerhet i framtida lönsamhet för elproduktion och att det därför krävs någon form av statligt riskavlyft.
Finansiella marknader och börshandel:
En väl fungerande börshandel med god likviditet är central men marknaden har blivit mer fragmenterad på grund av prisskillnader och regulatoriska förändringar. Fortsatt auktionering av EPAD-kontrakt och beredskap för statliga kreditgarantier rekommenderas.
Systemansvar och nätstruktur:
Energiföretagen tillstyrker förtydliganden i lagstiftningen kring systemansvar inklusive att alla lokal- och regionnät blir DSO utan särskild certifiering. Ansvarsfördelningen vid kapacitetsbrist bör ligga på nätägaren med fysisk begränsning, och avtal mellan direktanslutna DSO:er och Svenska kraftnät föreslås.
Värdering av systemnyttor och stödtjänster:
En statlig utredning om ansvar vid elberedskap och krissituationer föreslås. Ekonomisk ersättning för mekanisk rotationsenergi stöds men bör ske på nordisk nivå. Transparens och långsiktiga prognoser för stödtjänster behövs för att stimulera investeringar i flexibilitet.
Avskaffande av anvisningssystemet:
energiföretagen är positiva till ett system där avtal tecknas innan elleverans men anser att införandet är ambitiöst och kräver omfattande planering, informationsinsatser och längre tid än föreslaget. Sistahandsleverantörens roll och risker behöver tydliggöras och hanteras.
Flexibilitet och lagring:
Korttidslagring bedöms kunna utvecklas marknadsmässigt men uthållig energilagring i södra Sverige kräver särskild planering och finansiering för att möta kapacitetsutmaningar och beredskapsbehov. Stöd för flexibilitet bör utredas, inklusive skattelättnader för flexibla resurser.
Marknadsreformer och riskhantering:
Implementeringen av nya regelverk på stödtjänstmarknaden har ökat volatiliteten och osäkerheten vilket kan påverka investeringar negativt. Myndigheter uppmanas att genomföra noggranna konsekvensanalyser i dialog med branschen för att anpassa EU-regelverk till svenska förhållanden.
Datahantering och informationsutbyte:
Ett säkert verktyg för förbättrad dataåtkomst i elmarknaden bör utvecklas i nära samarbete med branschen. Lösningen ska vara kostnadseffektiv, modulär och säkerhetsfokuserad, med hänsyn till marknadsaktörers administrativa börda och behov av kundkontakt.
