När klimat, infrastruktur och befolkningstäthet beaktas är Västjylland den bästa platsen på planeten för vindkraft. För att uppfylla Västjyllands potential inom detta område behövs dock fler energiingenjörer.

Enligt den nya Energibarometern för 2024 från Green Power Danmark byggdes endast 12 nya kommersiella vindkraftverk i Danmark förra året. Detta gjorde 2024 till det tredje sämsta året för installation av landbaserade vindkraftverk sedan 2016. Enligt Peter Enevoldsen, forskare och professor i energiteknik vid Aarhus universitet, finns det mycket goda skäl att avsevärt utöka produktionen av landbaserad vindkraft – särskilt i Västjylland, som har en helt unik potential.

– Förutsättningarna i Västjylland för att producera vindkraft kunde inte vara bättre. Ur ett så kallat sociotekniskt perspektiv, där vi tar hänsyn till parametrar som klimatförhållanden, grannar, befolkningstäthet, naturskydd, markförhållanden och infrastruktur som el- och vägnät, finns det ingen mer fördelaktig plats på planeten, säger Peter Enevoldsen och utvecklar:

– Befolkningstätheten är låg, så det finns gott om plats för vindkraftverk på land, och samtidigt finns det lika bra vindförhållanden som ute till havs, men utan de höga kostnader som är förknippade med att behöva sätta upp vindkraftverk till sjöss. Infrastrukturen är god, och den lokala expertisen finns också.

Behov av fler energiingenjörer

Att potentialen för att producera och hantera grön energi i Västjylland är stor stöds bland annat av en ny analys från Green Power Denmark, som tittar på Danmarks potential för konkurrenskraftig grön vätgasproduktion. Enligt analysen kan grön vätgasproduktion bidra till att skapa tillväxt och jobb i Danmark och samtidigt stärka både EU:s konkurrenskraft och energioberoende.

För att stödja denna utveckling har Aarhus Universitet i Herning stärkt sitt kandidatprogram i elenergiteknik med inriktning mot digital energi. För att locka fler studenter – inklusive de som inte har råd att flytta till en universitetsstad – erbjuds programmet som en onlinekurs.

– Hela samhället blir alltmer elektrifierat, och inom de kommande fem åren kommer vi att fördubbla vår elförbrukning och år 2050 använda ungefär fyra till sex gånger mer el. År 2030 kommer vi att sakna 5000–7000 ingenjörer inom elindustrin. Det innebär att omställningen kommer att ske långsammare än väntat, säger Björn Andresen, professor och sektionschef vid Institutionen för elektro- och datateknik – Elenergiteknik vid AU Herning, och betonar:

– Det råder ingen tvekan om att de stora PtX-projekten kommer till Västjylland, men vi riskerar att förlora vår ledande position inom förnybar energi om vi inte har tillräckligt med rätt arbetskraft.

Framtidens sjöfart tankar grönt i Esbjerg

Under årens lopp har den arktiska havsisen dragit sig tillbaka, vilket har möjliggjort nya sjöfartsvägar mellan Asien och Europa. Traditionellt sett går rutten genom Suezkanalen, men i framtiden kan tusentals sjömil sparas genom att segla genom Nordostpassagen.

Blickar man längre in i framtiden skapar denna rutta ett intressant danskt perspektiv kopplat till Esbjergs hamn, som enligt hamndirektör Dennis Jul Pedersen kan bli ett nav för global handel mellan Europa och Asien:

– Idag går sjöfartsleder söder om Europa, men när man i allt högre grad seglar genom Nordostpassagen är Esbjergs hamn den nordligaste platsen med nödvändig bunkerkapacitet och direkt tillgång till det europeiska transportnätet. För en betydande del av den globala sjöfarten kommer Esbjerg att bli den plats där gröna bränslen som kan produceras från vindkraft vid danska PtX-anläggningar i framtiden kommer att tankas.