Text: Jan-Eric Nilsson, CEO, Gomero Nordic AB

Efter mer än tio års arbete med energibolag i Europa och Australien har jag lärt mig att framgångsrik digitalisering handlar om mer än teknik. Minst lika viktigt är att förstå när en bransch faktiskt är mogen för att förändra sitt arbetssätt i grunden.

En ny studie från Energiforsk visar tydligt att den tidpunkten nu är här, åtminstone när det gäller underhållsstrategier i den europeiska energisektorn.

I projektet, där aktörer som Vattenfall, Ellevio och Svenska kraftnät deltagit, framgår att Reliability-Centered Maintenance (RCM) kan minska de årliga underhållskostnaderna med upp till 24 procent, samtidigt som driftsäkerheten förbättras. Efter att själv ha hjälpt många energibolag genom den här typen av förändringsresor kan jag säga att siffrorna bara är början på en mer intressant utveckling.

Bakom rubrikerna – vad resultaten egentligen visar

Energiforsk jämförde kostnaden för tre olika underhållsmodeller för Västerbergslagens Elnäts 390 kritiska komponenter:

Traditionellt femårsintervall: 478 193 kr/år

Riskbaserad RCM-modell: 385 735 kr/år (–19 %)

Tillståndsbaserat utan konsekvensanalys: 365 197 kr/år (–24 %)

Kostnadsminskningarna är förstås intressanta, men det som fångar mitt intresse är vad siffrorna säger om branschens nuläge. Att över hälften av komponenterna kan ligga kvar på femårsintervall, och att det ändå finns goda möjligheter att förlänga intervallen, visar att vi inte talar om en revolution. Det handlar snarare om att arbeta smartare och mer behovsstyrt.

Det är precis den typen av pragmatisk och riskmedveten utveckling vi på Gomero länge har förespråkat.

Därför är RCM svårt att få till i praktiken

När vi har kopplat upp över 3 200 transformatorstationer i Europa och Australien har vi sett att de största utmaningarna sällan är tekniska. Det är tre andra faktorer som återkommer:

1. Bristande dataunderlag

Energiforskstudien analyserade 16 000 datapunkter från 390 komponenter, och det är bara startnivån för att RCM ska fungera. Många nätbolag har bra historik över utfört underhåll, men saknar den realtidsdata som gör arbetssättet riktigt effektivt.

Erfarenheten visar att det inte går att ”montera på” datadrivna beslut ovanpå gamla system. Man behöver en sammanhållen kedja från sensor till arbetsorder.

2. Organisationens beredskap för varierande arbetsbelastning

Även med optimerade scheman varierar behovet av insatser från år till år. Underhållsorganisationer är ofta vana vid fasta rutiner. Att gå över till riskbaserade intervall kräver både nya verktyg och ett nytt tankesätt kring planering och resurser.

Våra mest framgångsrika projekt har vuxit stegvis. Det innebär att börja smått, visa nyttan och sedan skala upp. Därför är vår SIPP-teknik utvecklad för successivt införande, inte för totalomställningar över en natt.

3. Den långsiktiga nyttan bortom besparingar

19–24 procents lägre kostnader är bra, men den verkliga styrkan med RCM ligger i möjligheten att ompröva strategier för redundans, investeringsplanering och tjänsteutveckling.

I takt med elektrifiering, förnybar integration och smarta nät krävs en helt annan flexibilitet än ”vi lagar när det går sönder”-tänket.

Vad studien betyder för din strategi

Energiforsk bekräftar det vi sett i våra projekt: tekniken för förebyggande och prediktivt underhåll har mognat, affärsnyttan är tydlig och de som börjar tidigt skaffar sig ett klart försprång.

Men det som avgör om man lyckas är tre saker:

Sömlös integration
De 24 procenten i besparingar förutsätter att de optimerade planerna faktiskt kan genomföras. Det kräver att övervakning, riskanalys, planering och fältarbete hänger ihop. Det är därför vi utvecklat SIPP som ett helt ekosystem.

Skalbarhet
Ett pilotprojekt med 390 komponenter är en bra start, men den verkliga nyttan kommer när metoden kan användas på tusentals tillgångar i olika miljöer och marknader. Vår erfarenhet från de nordiska, tyska och australiska marknaderna har lärt oss att framgångsrika plattformar måste vara både lokalt anpassade och globalt skalbara.

Partnerskap
De bästa resultaten vi sett kommer när teknikleverantören inte bara levererar hårdvara och mjukvara, utan aktivt stöttar den förändringsprocess som krävs i organisationen.

En möjlighet för hela branschen

Det mest spännande med Energiforskstudien är att den markerar ett genombrott. När branschorganisationer beställer studier om RCM:s effekter, när stora aktörer öppet delar resultat och när affärsnyttan är bevisad, då börjar verklig förändring ta fart.

Vi ser samma sak internationellt. I Australien har Essential Energy och Western Power nyligen investerat i vår senaste SIPP-teknik för att möjliggöra AI-stödda underhållsbeslut. I Sverige har vi fördjupat samarbetet med Ellevio, som investerat 20 miljoner kronor i teknikuppgraderingar, ett tydligt bevis på långsiktigt värde.

Men det här handlar inte bara om bättre underhåll, det handlar om att lägga grunden för den intelligenta infrastruktur som energiomställningen kräver.

Från rapport till verklighet

För den som överväger att införa RCM ger Energiforskstudien ett bra riktmärke. Men mitt råd är att tänka längre än till de omedelbara besparingarna. Rätt tillämpad blir RCM en plattform för ständig utveckling, med data som optimerar inte bara underhåll, utan även investeringar, nätplanering och kundservice.

Frågan är alltså inte om RCM fungerar – det har vi redan fått svaret på. Frågan är om din organisation är redo att ta vara på hela potentialen. På Gomero ser vi vår roll som att göra den resan så smidig, trygg och värdeskapande som möjligt. För i slutändan handlar det inte bara om att optimera underhållsplaner, utan om att bygga grunden för framtidens hållbara energisystem.

Fotnot: Energiforsks fullständiga rapport ”Ekonomisk simulering av effekterna av beslut kring underhåll och investeringar i elkraftnätet” finns tillgänglig för den som vill ta del av metodik och resultat.