Text: Anna Andersson, VD, Schneider Electric
Vårt land står inför en utmanande energikris med växande elbehov och snabbt stigande kostnader. Samtidigt kräver EU:s klimatlagstiftning att energianvändningen drastiskt ska minskas – inte minst inom fastighetssektorn. Regeringen måste därför prioritera konkreta och ekonomiskt kraftfulla incitament för energieffektivisering, annars riskerar Sverige att missa både EU-målen och chansen att bygga ett hållbart energisystem.
Energieffektivisering är ett en kraftfull åtgärd för att möta en ökad efterfrågan på el, hantera stigande energipriser och klara ambitiösa mål inom miljö och klimat. Även om Sverige har och är ledande inom fossilfri energiproduktion, är vårt framtida energisystem långt ifrån säkrat.
Enligt IEA:s rapport Sweden 2024 kan vårt lands elbehov öka med över 100 TWh fram till 2045, vilket skulle innebära nästan en fördubbling jämfört med dagens nivåer. Samtidigt är effektiviseringstakten långt ifrån tillräcklig för att nå klimatmål och uppfylla EU:s skärpta direktiv om energieffektivisering.
Att Sverige bör placera energieffektivisering i centrum för energiomställningen råder det inga tvivel om. IEA menar dessutom att det behövs flera konkreta policys och mål för olika sektorer med hopp om att stärka incitamenten att investera i en mer hållbar energianvändning. Men var bör fokus ligga?
Ett område som har stora möjligheter att effektiviseras är fastigheter, en av vår tids stora energibovar. I Fossilfritt Sveriges strategi om landets energihantering, som lämnats in till regeringen och skrivits under av Schneider Electric, beräknas bostäder och lokaler ha störst potential för att energieffektiviseras (19 TWh) där exempelvis smartare styrning och högre renoveringstakt lyfts fram som prioriterade åtgärder.
Att öka takten för fastigheters energieffektivisering innebär att vi både kan minska effektbehov och undvika kostsamma investeringar in ny elproduktion.
Den stora frågan är hur väl förberedda landets fastighetsägare är på denna omställning. Indikationer från vår senaste trendrapport om fastighetsbranschen visar att så inte är fallet. En tredjedel upplever exempelvis höga investeringskostnader som ett avgörande hinder för att energieffektivisera och närmre hälften oroar sig över hur man ska kunna möta allt mer komplexa regelverk och krav från EU.
För att få fart på branschens satsningar behöver Sverige nya, konkreta ekonomiska incitament:
Satsa på smarta lösningar
Smart teknik för att övervaka och styra fastigheter må redan finnas på plats runt om i landet, men används sällan till sin fulla potential. Detta är något vi på Schneider Electric ser har otrolig potential i och vet att kunder ser stora effekter av. Ett särskilt stöd för investeringar i smart teknik för både privata och kommersiella byggnader skulle snabbt kunna minska kostnader, dra ner på energianvändningen och öka motståndskraften mot framtida energi- och klimatutmaningar.
Belöna initiativ och förenkla processer
Genom att premiera fastighetsägares engagemang för att spara energi kan vi maximera nyttan för både klimat och ekonomi, men även driva innovation inom branschen. I Schweiz används exempelvis en modell där fastighetsägare kan konkurrera om statligt, ekonomiskt stöd genom att ange hur mycket energi de kan spara per investering. Initiativen som sparar mest energi till lägst kostnad vinner. Forskningsinstitutet RISE har redan börjat undersöka en liknande svensk modell.
Utvidga det gröna avdraget
Nuvarande skatteavdrag fokuserar främst på privatpersoner, trots att kommersiella fastigheter står för en betydande del av Sveriges totala energianvändning. Att inkludera kommersiella aktörer i ett utökat grönt avdrag har potential att driva på investeringar i energieffektivisering och hållbara lösningar.
