Regeringens klartecken för Talga-gruvan i Vittangi är ännu ett exempel på hur mänskliga rättigheter riskerar att köras över i gruvexpansionens namn. Trots att samiska rättighetsbärare och Kiruna Kommun tydligt har motsatt sig projektet som hotar renskötsel och vattenkvalitet, blir det nu verklighet.

Det skriver Amnesty i ett pressmeddelande.

– Redan när Talgagruvan beviljades strategisk status varnade Amnesty för hotet mot den samiska kulturens överlevnad som dessa snabbspår riskerar att utgöra. Det är djupt oroande att regeringen nu ger klartecken till Talgagruvan trots att samiska rättighetsbärare motsatt sig projektet, säger Anna Johansson, generalsekreterare för Amnesty Sverige.    

Amnesty Sverige vill se en snabb omställning bort från fossila bränslen, med respekt för mänskliga rättigheter. Det samiska folkets traditionella kunskaper och perspektiv bör ses som en nyckel snarare än ett hinder i detta arbete. Sveriges regering har ett ansvar att säkerställa fritt och informerat samtycke, inte minst gällande nya projekt som påverkar samers livsvillkor och kultur.

– Hållbarhet kan aldrig byggas på övergrepp mot mänskliga rättigheter, säger Anna Johansson. 
 
Bakgrund 

Ett flertal gruvprojekt i Sverige har ansökt om så kallad strategisk status av EU-kommissionen, inom ramen för EU:s nya Critical Raw Materials Act. I den första omgången som presenterades i mars 2025 beviljades två projekt strategisk status, inklusive Talgagruvan.

Det innebär att projekten får snabbare tillståndsprocesser och politiskt stöd på nationell nivå – utan att skyddet för mänskliga rättigheter samtidigt har stärkts. Amnesty har tidigare uppmärksammat hur exploateringen av Sápmi, bland annat genom nya gruvor och vindkraft, hotar samers rätt till kultur, mark och självbestämmande.

Läs Amnestys rapport “Just Transition or ‘Green Colonialism’?” här.