Sedan 2019 har andelen unga tallar i Götaland som skadats av bete från älg och andra vilda hjortdjur minskat med 20 procent. Det visar Skogsstyrelsens älgbetesinventering (Äbin) av 16 115 provytor. Idag skadas 12 procent av tallarna årligen och minskningen har pågått sedan 2019 då skadorna låg på 15 procent.
Trots det, ligger skadorna i de flesta älgförvaltningsområden fortfarande över målet på maximalt fem procent.
– Den positiva trenden för Götaland fortsätter och minskningen av betesskador visar att de uthålliga åtgärder som skogsägare och jägare vidtagit ger resultat, säger Ellinor Lindmark, Skogsstyrelsen, inventeringsledare för Äbin.
Inventeringen visar också att inget av länen i Götaland visar på ökande skador vilket förstärker bilden av att situationen stadigt förbättrats. (Se karta nedan!)
Varje år orsakar hjortdjurens bete på skogen stora förluster för samhället och enskilda skogsägare. När djuren betar träden uppstår skador som orsakar minskad tillväxt och försämrad virkeskvalitet. I allra värsta fall kan trädet dö.
Att välja tall blir allt vanligare i Götaland
Tallen är attraktiv mat för älgar, rådjur och andra vilda hjortdjur och att öka mängden tall i skogen är en åtgärd för att skapa bättre balans mellan skog och vilt, alltså mellan antalet vilda hjortdjur, deras tillgång till mat och skador i skogen. Skogen växer långsamt vilket är anledningen till att det tar tid innan skogliga åtgärder ger effekt. Resultat som ses i ungskogen idag är resultat av åtgärder utförda för flertalet år sedan.
Ett sätt att skapa mer mat för viltet är att sätta mer tall. På marker där både tall och gran trivs och man kan välja trädslag, har andelen tall ökat stadigt. Här har andelen tall mer än tredubblats sedan 2016 och utgör nu 19 procent. På magra marker, där tall är att föredra, har andelen tall fördubblats sedan 2016 men visar däremot en liten tillbakagång i år till strax under 50 procent.
Stora regionala skillnader
– Västra Götalands län kan lyftas fram som ett riktigt positivt exempel där utvecklingen i skogen konsekvent går år rätt håll. I andra län som Kalmar och Kronoberg står vi fortfarande och stampar på samma nivå, säger Ellinor Lindmark.
Fortsätt arbete behövs
Resultaten från Äbin är ett av de underlag som används för beslut om hur viltet i våra skogar ska förvaltas.
–Det är roligt när vi ser resultat i skogen. Därför behöver alla parter inom viltförvaltningen tillsammans fortsätta hålla i och hålla ut i det gemensamma arbetet säger Karin Ekströmer, viltansvarig Region syd.
Resultaten från inventeringarna i Svealand och Norrland kommer att presenteras senare under sommaren.
