Igår presenterades flera förslag som kan gynna bioenergin.

Kraft- och fjärrvärmen svarar för hälften av Sveriges uppvärmning och en tiondel av elproduktionen. Det finns en stor potential att öka produktionen, men det kräver rätt och långsiktiga förutsättningar.

Nu föreslår regeringen en utredning om de systemnyttor som kraft- och fjärrvärmen bidrar med till elsystemet. Energi- och näringslivsministern Ebba Busch påtalade att det skulle behövas ytterligare tio kärnkraftsreaktorer för att ersätta fjärr- och kraftvärmen.

Det föreslås också styrmedel för att öka uttaget av grenar och toppar (grot), som ett sätt att få mer konkurrenskraftig bioenergi. I dag används knappt tio terawattimmar (TWh) grot i kraft- och fjärrvärmen, men det finns enligt Skogsstyrelsen och Skogforsk potential för att hållbart ta ut ytterligare 13-16 TWh per år.

Lokal värme och el

– Det är väldigt positivt att regeringen nu vill gå vidare med förslag för att främja kraft- och fjärrvärmens förutsättningar. Att kunna producera ännu mer värme och el lokalt i befintliga anläggningar och infrastruktur är inte bara klimatsmart, utan kan även ske snabbt och kostnadseffektivt. Kraft- och fjärrvärmen är utspridd på ett stort antal anläggningar i hela landet och försörjs med lokala biobränslen, vilket i hög grad bidrar till ett robust och säkert energisystem, säger Anna Törner, vd för Svensk Bioenergi.

Regeringen föreslår också att initiativet Kraftlyftet ska användas för kraftvärme, men för det krävs en utökad finansiering. Det är Svensk Bioenergis förhoppning att detta inkluderas i höstbudgeten i september.