Efter bara 100 dagar med Trump tillbaka i Vita huset tror två av tre industriföretag inte längre på någon konjunkturvändning i år. Det visar konjunkturbarometern från IKEM, Sveriges näst största industriförbund. Den tidigare optimismen har bytts mot pessimism när handelskrig, tullar och global oro pressar exportindustrin.
– Det är ett dramatiskt skifte i förväntningarna, konstaterar IKEM:s chefsekonom Carl Eckerdal.
IKEM:s konjunkturbarometer tar varje kvartal tempen på innovations- och kemiindustrin. Eftersom branscherna ligger tidigt i värdekedjan tenderar utvecklingen att smitta av sig på hela industrin och därmed den svenska ekonomin.
En fråga som återkommer är hur företagen ser på konjunkturåterhämtningen och när den kommer.
– När företagen besvarade frågan för tre månader sedan så trodde de allra flesta att återhämtningen skulle äga rum under 2025, endast tre procent trodde att den skulle dröja längre. Idag uppgår den andelen till 66 procent. Det är en dramatisk scenförändring av konjunkturläget, säger Carl Eckerdal, chefekonom IKEM.
Under förra året exporterade IKEM:s medlemmar 10 procent av sin produktion till USA. En dryg tredjedel av de exporterande företagen räknar med att Trump-tullarna kommer att påverka deras affärer negativt, medan knappt 8 av tio företag förväntar sig negativa indirekta effekter på verksamheten. Orsaken till de försiktiga prognoserna och den uppskjutna konjunkturvändningen går ganska enkelt att spåra till Trump II-administrationens raserande av den regelbaserade världsordningen.
Så påverkar EU:s svarstullar – 54 procent av företagen påverkade
Innovations- och kemiindustrins totala direktimport av råvara från USA uppgår till 7 procent, medan läkemedelsindustrin sticker ut med en andel om 13 procent. För enskilda företag kan USA-importen dock vara av stor betydelse.
– 54 procent av företagen har idag import av kritiska komponenter från USA, det vill säga produkter som inte på kort och medellång sikt går att ersätta med leveranser från andra länder. EU:s svarstullar kan därför få allvarliga ekonomiska konsekvenser för industrin, säger Carl Eckerdal, chefekonom IKEM.
Hur se de svenska förutsättningarna ut i en jämförelse?
IKEM har under flertalet tillfällen de senaste 9 åren bett företagen att gradera de svenska konkurrensförutsättningarna i relation till de viktigaste konkurrentländerna. Under de senaste två åren har det svenska ”totalerbjudandet” varken förbättrats eller försämrats enligt en majoritet av medlemsföretagen. 19 procent ansåg att den försämrats och 8 procent att den förbättrats.
Relativa fördelar för Sverige är tillgången till kompetent personal, en fungerande arbetsmarknad, rättssäkerhet, trygghet i offentliga miljöer och politisk stabilitet.
– Tillståndsprocesserna är Sveriges största sänke. Här intar vi jumboposition i ett läge där industriell expansion är helt avgörande. Regeringen har förstått problemet, men förändringsarbetet går alldeles för långsamt, säger Carl Eckerdal, chefekonom IKEM.
Bild: md saidul Islam
