Enorma investeringar i fabriksutrustning och artificiell intelligens ger Kina ett försprång inom biltillverkning och andra branscher. Kinas hemliga vapen i handelskriget är en armé av fabriksrobotar drivna av artificiell intelligens, vilket har revolutionerat tillverkningen.
– I hela Kina automatiseras fabriker i en rasande takt. Med ingenjörer och elektriker som tar hand om flottor av robotar sänks tillverkningskostnaderna, samtidigt som kvaliteten förbättras. Detta är tufft för industrier i västvärlden som har byggts upp under många år och som inte har investerat i robotar i samma utsträckning, säger Bo Ericsson på Fordonsjuristen.
Fabriker är nu mer automatiserade i Kina än i USA, Tyskland eller Japan. Kina har fler fabriksrobotar per 10 000 tillverkningsarbetare än något annat land, förutom Sydkorea och Singapore.
Kinas automatiseringssatsning har styrts av statliga direktiv och backats upp med enorma investeringar. Och i takt med att robotar ersätter arbetare, gör automatiseringen att Kina kan fortsätta att dominera massproduktionen, även när arbetskraften åldras och den yngre generationen visar sig vara mindre villig att ta industrijobb.
En armé av robotar är Kinas vapen i Trumps tullkrig enligt The New York Times.
Robotar ersätter arbetare, inte bara i bilfabriker utan även i Kinas tusentals små verkstäder. Förändringen går fort i Kina och priset på exempelvis en robotarm med en kamera som använder artificiell intelligens, vilken kostade nästan 140 000 dollar för fyra år sedan, kan nu köpas för 40 000 dollar.
– Det blir allt tuffare att konkurrera för många som har anställda som arbetar åtta timmar om dagen, medan värsta konkurrenten har maskiner som kan utföra arbete 24 timmar om dygnet, fortsätter Bo Ericsson.
Ett annat exempel är biltillverkaren Zeekr som har en enormt stor bilfabrik där de hade 500 robotar när den öppnade för fyra år sedan. Nu finns det 820 robotar, och man har planerat för många fler.
Robotar tar panelerna till monteringslinjen, där hundratals robotarmar, som arbetar i team motsvarande 16 personer, utför ett komplext rörelsemönster för att svetsa ihop panelerna till bilkarosser.
Svetsområdet är en så kallad mörk fabrik, vilket innebär att robotarna kan arbeta med lamporna släckta och utan mänsklig arbetskraft.
Även människor behövs för att kontrollera kvaliteten och installera vissa delar som kräver manuell fingerfärdighet, som kablage.
Det finns uppgifter som kameror och datorer inte kan utföra på egen hand. Arbetarna för fortfarande handskbeklädda händer över bilarna och slipar bort eventuella små brister innan bilarna lackeras. Men några av de senare stegen i kvalitetskontrollen har automatiserats med hjälp av artificiell intelligens. I slutet av Zeekrs monteringslinje tar ett dussin högupplösta kameror bilder av varje bil. Datorer jämför bilderna med en omfattande databas över korrekt monterade bilar och varnar fabrikspersonalen om en avvikelse upptäcks. Uppgiften tar några sekunder att slutföra.
För att tvinga bilindustrin att fokusera på hur man ska använda robotar med två armar och två ben uppmanades stora biltillverkare, av regeringstjänstemän i Peking under förra året, att hyra robotar och skicka in videor av dem när de utförde uppgifter i deras monteringsfabriker.
Robotarna utförde bara grundläggande uppgifter, som att sortera bildelar på ett lager.
– Jag tror att nästa steg blir att vi har robotar inne på verkstädernas lager, konstarerar Bo Ericsson.
Nyligen sa Kinas näst högsta tjänsteman att landet planerar att kraftfullt fokusera på att utveckla intelligenta robotar och att man har en riskkapitalfond på 137 miljarder dollar för robotutveckling, artificiell intelligens och annan avancerad teknik.
– Kinas universitet producerar cirka 350 000 utexaminerade ingenjörer per år. Som jämförelse utexaminerar USA cirka 45 000 och Sverige 7 000 ingenjörer. Det gör att man får lite perspektiv på utvecklingen, avslutar Bo Ericsson.
Bild: kp yamu Jayanath
