Text: Thomas Olsson, Executive Solutions Consultant, Hexagon Asset Lifecycle Intelligence Division

2025 kommer att utmana Sveriges inriktning för en övergång till förnybar energi, men ger också en fingervisning om de närmast kommande åren. Elnätet kommer fortsatt att vara en flaskhals då det inte är byggt för distribuerade mindre elproducenter som sol- och vindkraft. Politiskt lyfts kärnkraft fram som det stabila alternativet, inte bara i Sverige utan i hela världen. För övriga förnybara energislag och startup-företag inom fossilfri teknologi ser 2025 ut att bli ett tufft år. Här är de viktigaste trenderna.

Kärnkraften kommer starkt Sverige satsar på kärnkraft. Två nya anläggningar ska vara färdiga 2035 och totalt tio kan vara i drift 2045. Även globalt ser kärnkraften ut att bli den stora vinnaren för fossilfri energi under 2025, med 60 reaktorer under konstruktion och ytterligare 100 planerade.

Teknikutvecklingen möjliggör för nya anläggningar, i motsats till de befintliga, att använda sig av ett stort antal sensorer och föda digitala tvillingar med data. Fördelarna inkluderar överlägsen diagnostik, rapportering av trender, prognostisering och möjligheten att ge rekommendationer för underhåll samt automatisera delar av verksamheten.

En annan skillnad jämfört med befintliga kraftverk handlar om finansieringen. Historiskt sett har staten alltid finansierat kärnkraften. Idag ser vi att även privata aktörer, såsom Google och Amazon med sina energislukande datacenter investerar i energiprojekt. Detta gäller framför allt små reaktorer, så kallade SMR (small modular reactors).

Förhoppningen är att dessa mindre reaktorer ska kunna installeras snabbare och till en lägre kostnad. Det finns dock fortfarande bara ett fåtal i drift, och frågor kvarstår om deras kostnadseffektivitet. Därför är det viktigt att konstruktörer utnyttjar samma metoder och verktyg som används vid utvecklingen av traditionella anläggningar.

Kraven på lönsamhet ökar

I Europa kämpar sol- och vindkraftsproducenter med höga räntor, långa tillståndsprocesser, problem med leveranskedjor och förseningar i nätanslutning. Branschen har också upplevt rekordmånga timmar med negativa elpriser på grund av ett elöverskott, vilket har lett till att många ifrågasätter de ekonomiska förutsättningarna för hela sektorn. Som en följd har flera länder dragit tillbaka statliga bidrag och stöd.

Förhoppningen är att lägre räntor kan ge viss lättnad, men för de som verkar inom branschen blir det avgörande att prioritera investeringar och teknik som minskar ledtiderna och möjliggör snabbare driftsättning av projekt.

Elnätet fortsätter att vara den svaga länken

Oavsett energislag fortsätter elnätet att vara den svaga länken, och trycket på elinfrastrukturen är större än någonsin. År 2023 varnade International Energy Agency för att det behövs 80 miljoner kilometer elledningar fram till 2040, antingen i form av nya installationer eller som ersättning för gamla. Detta motsvarar en fullständig ombyggnad av dagens globala elnät.

Samtidigt som gamla ledningar behöver bytas ut, ökar elkonsumtionen kraftigt. Det kalla klimatet och den goda tillgången på grön el gör dessutom Sverige och Norden till attraktiva platser för etablering av datacenter. Elkonsumtionen i landet förväntas fördubblas fram till 2035. För att möta denna utmaning presenterade regeringen i höstas ”Kraftlyftet”, en investering på 1 miljard kronor under 2025, för att stärka elnätet och främja den gröna omställningen

Även om investeringar görs kan begränsningar i tillgången på viktig utrustning sätta käppar i hjulet. Hitachi Energy, världens största leverantör av transformatorer, med verksamhet bland annat i Ludvika, varnade nyligen för att de har svårt att möta den snabbt ökande efterfrågan. Detta kan leda till en global brist på transformatorer och orsaka förseningar i planerade projekt.

Utmaningarna är många, men det finns sätt för operatörer att uppnå bättre effektivitet och ökad lönsamhet. Allt fler använder sig av Asset Performance Management (APM), vilket innebär att man utnyttjar teknik och data för att hantera och optimera utrustning och anläggningar under hela deras livscykel. Användningen av drönare för inspektioner och AI-drivet underhåll, vilket testas av Svenska Kraftnät, samt olika verktyg för APM, kommer att bli allt vanligare. Redan idag uppger en av fyra medarbetare inom kraftsektorn att de använder AI för exempelvis övervakning, inspektioner eller automatiserade processer, och hela 86 % bedömer att AI kommer att ha en positiv inverkan på branschen.

För den gröna energiomställningen väntar turbulenta tider, och oavsett vad som händer kommer det att krävas stora investeringar från både offentlig och privat sektor för att säkerställa en framgångsrik grön omställning.

Här kan användningen av digitala tvillingar, som snabbt kopplar upp anläggningar för operatörer, vara till stor hjälp. Genom att använda tillgängliga data för att skapa modeller kan man avgöra när det är dags att ersätta äldre vindturbiner eller solcellsmoduler med nyare och mer effektiva alternativ. Detta kan leda till snabbare avkastning på investeringar och ökad lönsamhet.

Bild: TaWiPoP