I Sverige är samarbeten mellan företag och universitet en viktig drivkraft för samhällsutveckling och kommersiellt lovande innovationer. Men bristande kommunikation kring juridiska frågor och otydlighet från ledningshåll riskerar att stoppa viktiga projekt och därmed bromsa Sveriges innovationskraft, skriver tre forskare i en ny SNS-rapport.
Högskolor och universitet har ett lagstadgat uppdrag att samverka med samhället i stort. Samarbeten mellan akademi och näringsliv är avgörande för att förena forskningens teoretiska styrka med praktiska behov. Trots dessa fördelar uppstår hinder som ibland förhindrar viktiga projekt. Det har flera förklaringar, framhåller forskarna i SNS-rapporten Rättsliga hinder mot samverkan? Juridik och ledningsfrågor vid doktorandsamverkan.
– Rapporten visar tydligt att parterna ofta har svårt att komma överens om fördelningen av immateriella rättigheter. Även om avtal kan lösa sådana konflikter behövs tydliga riktlinjer och uppdaterad lagstiftning för att vägleda parterna i förhandlingsprocessen, säger Magnus Strand, docent i Europarätt och universitetslektor i handelsrätt vid Uppsala universitet.
En annan utmaning är balansen mellan akademisk öppenhet och kommersiell konfidentialitet. Företagens behov av sekretess kan ibland stå i konflikt med lärosätenas principer om öppen publicering. Doktorandens anställningsavtal med företaget innehåller ofta krav på att skydda företagshemligheter, medan offentlighetsprincipen vid statliga lärosäten innebär att dokumentation ofta blir offentlig.
– Doktorander som kombinerar arbete inom akademi och näringsliv riskerar att hamna i en sårbar position om samarbetet avbryts i förtid. Avbrutna projekt innebär också ekonomiska risker för alla inblandade parter, och att viktig kunskapsutveckling går förlorad, säger Thomas B. Schön, Beijerprofessor i artificiell intelligens vid Uppsala universitet.
Forskarnas bedömning är att många samverkansprojekt har stoppats på grund av missförstånd och bristande erfarenhet av samverkan.
– Naturligtvis är varje samverkanssituation unik, men parterna behöver diskutera sina respektive syften med samverkan och ta sig tid att förstå varandras förutsättningar. Det krävs tydligare ledarskap och bättre beslutsstöd i standardiserade avtal för att förbättra förutsättningarna för samverkan, säger Linda Wedlin, professor i företagsekonomi vid Uppsala universitet.
OM RAPPORTEN
Rapporten har till syfte att kartlägga vilka rättsliga frågor lärosätena typiskt sett bevakar i samband med diskussioner om samverkan kring företagsdoktorander. Studien innefattar en jämförelse av den praxis som olika lärosäten utvecklat, och en rättslig analys av den exponering mot sanktionsrisk eller liknande som ligger bakom deras olika praxis.
Rapporten är skriven inom ramen för SNS forskningsprojekt Högre utbildning och forskning.
Bild: M. Richter