En blandning av skötselstrategier minskar skogens känslighet för granbarkborreangrepp enligt en ny studie vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). I simuleringsförsök visade sig den mest framgångsrika strategin för att förhindra storskaliga angrepp, vara att minska förekomsten av stora granar i landskapet.
Angrepp från granbarkborrar är ett växande problem i svenska skogar. Med klimatförändringarna och både varmare och torrare livsmiljöer i skogarna, spås angreppen öka i framtiden. Det blir därför allt viktigare att hitta sätt att göra skogen mindre känslig för granbarkborren.
En studie av forskare vid SLU publicerad i Forest Ecology and Management, visade genom simuleringar att en blandning av skötselstrategier kan ge god effekt.
– Vi simulerade fem olika skötselstrategier och såg då att det bästa sättet att bemöta angreppen är att minska antalet stora granar i landskapet. Det här beror sannolikt på att granbarkborrarna föredrar att bygga sina bon i granar med större diameter så att de får större svängutrymme att lägga ägg och larverna lättare kan utvecklas, säger Teresa López-Andújar Fustel, doktorand vid SLU.
I studien simulerades med datamodellering fem olika skötselstrategier (se faktaruta) för att undersöka hur skogen skulle utvecklas med dem under de närmsta 70 åren och se vilken av metoderna som var mest framgångsrik när det kom till att stävja granbarkborreangrepp.
Förutom att rikta in sig på minskning av granbarkborre undersöktes även effekten på virkesproduktion. Resultaten visade att kortare omloppstider och blandskog var mest gynnsamma för att minska skogens känslighet för granbarkborreangrepp. För att både minska angreppen från granbarkborre och samtidigt maximera avverkning var en inblandning av de övriga tre strategierna var den bästa metoden.
– Utöver risken för granbarkborreangrepp finns mycket annat att ha i åtanke vid skogsskötsel, inte minst när det gäller risk för den typ av skador som väntas öka i takt med att klimatet förändras. Det är alltså viktigt att tänka framåt kring skogsbrukandet och finns mycket forskning som visar att just variation är en nyckelfaktor för det, säger Jeannette Eggers, SLU, medförfattare.
Skötselstrategierna simulerades med hjälp av beslutsstödsystemet Heureka, som har bred användning inom skogssektorn i Sverige.
– Simuleringarna ger oss indikationer om vad som kan vara möjliga vägar för skogsskötseln framåt. Men det blir också allt svårare att sia om framtiden i och med klimatförändringarna. Mer och mer forskning visar dock att ökad variation inom skogsbruket är bra för att förebygga olika problem, avslutar Jeannette Eggers.
Om studien och skogsskötselmetoder
I Sverige brukas nästan all skog med så kallat trakthyggesbruk. Trakthyggesbruk innebär att skogsskötseln följer ett cykliskt förlopp med olika faser, som i jordbruket men med betydligt längre faser. Cykeln börjar med att skogsägaren planterar för att sedan röja och gallra bland plantorna och därefter avverka träden när de är i genomsnitt mellan 85 år i södra Sverige och 104 år i norra Sverige.
I studien simulerades fem olika skötselstrategier på skogar i Kronobergs län:
Blandskog: trakthyggesbruk där löv gynnas i röjningar och gallringar för att skapa blandskog
Kortare omloppstid: trakthyggesbruk där lägsta tillåtna ålder för slutavverkning är upp till 10 procent lägre än vad Skogsvårdslagen kräver, inga gallringar.
Längre omloppstid: trakthyggesbruk där lägsta tillåtna ålder för slutavverkning är minst 20 procent högre än vad Skogsvårdslagen kräver.
Kontinuitetsskogsbruk: inga slutavverkningar utan skogen sköts med återkommande höggallringar.
Länk till studien och avhandlingen
Fustel, T. L-A., Öhman, K., Klapwijk, M., Nordkvist, M., Sängstuvall, L., Lämås, T. & Eggers, J. 2024. Impact of management strategies on forest susceptibility to spruce bark beetle damage and potential trade-offs with timber production and biodiversity. Forest Ecology and Management 563, https://doi.org/10.1016/j.foreco.2024.121964
Teresa disputerar den 3 oktober kl 09.00 i sal Björken, på SLU i Umeå. Avhandlingen: Forest planning to reduce disturbance damage in the context of climate change finns att läsa här: https://pub.epsilon.slu.se/34997/1/lopez-andujar-fustel-t-20240904.pdf
Foto: Hans