Värme- och Kraftföreningen VoK arrangerade som vanligt årets Panndagar, som gick av stapeln på Elmia i Jönköping. I likhet med andra branscharrangemang kretsade det mest kring miljöfrågor, med rening av rökgaser och av rökgaskondensat, samt riskerna med antimon i processvatten. Klimatfrågan belystes också med presentation av möjligheter att fånga in koldioxid.
Det hela inleddes dock med en överblick av de hot som Sverige och andra västländer) står inför och som också kan drabba industrin och energibranschen.
Gråzon
Svante Nygren från Svenska Kraftnät talade nämligen under rubriken “Cybersäkerhet och gråzon – hotbilden mot kritisk infrastruktur”. Med gråzon avses att det är en glidande skala mellan fred och krig. Scenariot går inte från fred direkt till väpnat angrepp. Sverige befinner sig redan i gråzonen. Och med infrastruktur avses bland annat stora energianläggningar.
Säpo ger en mörk bild av säkerhetsläget, där främst Ryssland, Kina och Iran utpekas som hot. Det syns ett ökat risktagande och ökad aktivitet från de som vill såra Sverige. Och samstämmigheten är stor mellan olika myndigheters bedömning.
Plan för koldioxidinfångning hos Växjö Energi
Växjö kommunfullmäktige beslutade redan 1996 att Växjö ska bli en fossilbränslefri kommun, som geografiskt område. Sedan dess har Växjö Energi byggt nya pannor och konverterat från olja till biobränsle. Räknat per invånare har koldioxidutsläppen minskat med 72 procent från 1993 till 2022.
Julia Ahlrot, som är chef för strategi och omvärldsrelationer hos Växjö Energi, berättade om företagets planer. I dessa ingår att skapa minusutsläpp med hjälp av koldioxidinfångning. Konceptet heter BECCS – BioEnergy Carbon Capture and Storage – och bygger på att koldioxid samlas in i rökgaserna efter en bioeldad panna.
2022 orsakade Växjö som geografiskt område 132000 ton fossil koldioxid, främst på grund av resor och godstransporter, och totalt 219000 ton CO2e växthusgaser. Det är möjligt att fånga in 260000 ton i kraftvärmeverket Sandviksverket och därmed skulle saldot bli -41000 ton, det vill säga mer koldioxid tas upp än de växthusgaser som släpps ut.
Det finns olika tekniker för att fånga in koldioxid och Växjö Energi har inte valt teknik ännu. Koldioxiden ska kylas och transporteras, antagligen till Nordsjön för lagring i salina akvifärer, där den kommer att ligga säkert under tät berggrund och på sikt mineraliseras till kalksten. En förstudie är utförd för BECCS i Växjö, och nu pågår förberedelser inför projekteringsfasen.
Läs mer i kommande nummer av Nordiska Projekt – kommer ut i juni.
