Eneff – Sveriges intresseförening för energieffektivisering – arbetar på flera fronter för att medverka till mer energieffektivisering i samhället. Att förenkla för kunder att köpa energieffektivisering samt driva på för bra styrmedel är några områden som organisationen arbetar med.
Eneff bidrar också till att företag, kommuner och kommunägda bolag kommer igång med och bedriver energieffektivisering.
– En mycket omfattade insats av energirenoveringar krävs för att klara klimatmålen. Det är viktigt att staten och övrigt offentligt går före, då vågar entreprenörer och andra företag satsa och utveckla både sina produkter och erbjudanden, anser Lotta Bångens, vd för Eneff.
Vidare anser hon att EU verkligen har förstått att energieffektivisering är en viktig fråga – en hållbarhetsfråga. EU:s Gröna Giv är ett utryck för den satsning EU gör efter Corona-pandemin, för att näringslivet ska återhämta sig och att samtidigt minska klimatpåverkan för att nå klimatmålet 2050. EU uppger att 1 biljon euro satsas på återhämtning och hållbarhet, totalt i alla näringsgrenar.
EU:s Gröna Giv består av flera delar, där Taxonomin, Fit for 55 och Renoveringsvågen är några av dem. Bedömningen är att 35 miljoner fastigheter inom EU behöver energirenoveras. En uppskattning som Sveriges Allmännytta har gjort pekar på att kanske så stor andel som 90 procent av flerbostadshusen i vårt land måste energirenoveras, vilket innebär 3,5 procent varje år i 25 år. Tänk på att en tredjedel av alla fastigheter med lokaler och bostäder ligger i de sämsta energiklasserna F och G (enligt Energideklarationsregistret).
EU:s initiativ
För Sverige och andra medlemsländer driver EU på, eller förväntas i alla fall driva på. Ganska nyligen kom en ny version av EED Energieffektiviseringsdirektivet (Energy Efficiency Directive) som avser totala energianvändningen, alla samhällssektorer. I december kom ministerrådet och EU-parlamentet överens om revidering av EPBD Direktivet om byggnaders energiprestanda (Energy Performance of Buildings Directive), som alltså gäller just byggnader.
Eneff och många andra önskade och hade förväntat sig hårdare krav, ställda på varje enskild byggnad. Att var och en skulle förbättra sin energiklass och kanske att klass F och G skulle tas bort, i enlighet med ungefär som det var skrivet i förslaget till reviderat EPBD.
– I stället blev det mål formulerade som genomsnittsvärden för hela bestånd. Det ursprungliga förslaget hade gett varje fastighetsägare en känsla av eget ansvar, hur mycket energi som används i min fastighet berör mig och den specifikt. Ett krav som ställs som en snittsiffra per medlemsland kommer inte att trigga igång åtgärder på samma sätt, säger Lotta Bångens, men hon är samtidigt positiv till att det nu för första gången kommer krav på befintliga byggnaders energianvändning.
Minimum Energy Performance Standards (MEPS) innebär krav på att befintliga lokalbyggnader ska uppnå en viss energiprestanda till 2030 respektive 2033.
Tröskelnivåer (jämfört med 2020):
2030: De 16 % byggnaderna med sämst prestanda
2033. De 26 % byggnaderna med sämst prestanda
Troligen blir det Boverket som sätter tröskeln.
De energiklasser vi använder i Sverige kommer att bli kvar, men justeras. Klass A ska motsvara ZEB Nollemissionsbyggnad (Zero Emission Building). Klasserna B–G kommer efter justering troligen att finnas kvar.
– Energiklasserna kommer fortsatt att användas vid energideklarationer, men klasserna kommer inte att tillämpas för kravställning på bostäder, förklarar Lotta Bångens. MEPS kommer dock att användas för lokaler, se ovan.
MEPS finns på vissa håll i världen, bland annat Storbritannien, Australien, Nya Zeeland och Kalifornien. Det har också införts i Frankrike och Nederländerna.
Få med alla
– Med den takt på energirenoveringar som krävs så är utmaningarna oerhört stora. Vi vill ha ett grönare och mer hållbart samhälle, men för att komma dit är det viktigt att få med fastighetsägare, boende och brukare. Vi måste göra detta tillsammans, fortsätter Lotta Bångens.
Nu får vi vänta och se hur Boverket och Energimyndigheten följer upp reviderad EED och reviderad EPBD. Det är viktigt att fastighetsägare och byggbransch är med och tycker till så att direktiven införs på ett smart sätt i Sverige.
Krav uppifrån är bra för det gör att företag vågar att utvecklas, och att de som bidrar exempelvis till energirenoveringar också blir framgångsrika. Eneff jobbar för att marknaden ska fungera bättre, att det blir lättare att sälja och köpa tjänster för energieffektivisering. Vad ska man erbjuda villaägare exempelvis? Vad ska en stor upphandlare specificera i sitt förfrågningsunderlag? När det gäller offentliga upphandlare har Eneff utvecklat EnOff-modellen som underlättar mycket.
Kommuner och även privata företag kan söka stöd från ELENA, som förvaltas av Europeiska Investeringsbanken. I övrigt är det skralt med stöd.
– Stöd behövs för att få fart på fastighetsägarna och andra styrmedel behövs för att få marknaden för energieffektivisering att fungera, menar Lotta Bångens. Stöd och styrmedel behövs för att visa att samhället tycker att energieffektivisering är en viktig fråga.
För fastighetsägaren är den obligatoriska energideklarationen är ett bra första steg. Därefter är det läge att ta del av de råd som Eneff ger och samla på sig bra case från sin bransch.
– För fastighetsägare är ett allmänt råd, att vid renovering, om- eller tillbyggnad, inte missa chansen att också energirenovera. Görs det på bred front blir det också en möjlighet för Sverige att ta ett betydande kliv framåt i klimatarbetet. Men det är viktigt att EU, staten och det övriga offentliga satsar och kravställer. Då kommer också entreprenörerna att våga satsa, avslutar Lotta Bångens.
