Nyligen har Tidöpartierna i Sverige infört nya policyer relaterade till förändringar av elnätet. Dessa förändringar utlovades vid riksdagens bord och genomförs nu. Regeringen har överlämnat en energipolitisk inriktningsproposition till riksdagen, som reviderar energipolitiken för att överensstämma med klimatmålen.
De föreslagna förändringarna syftar till att förbättra effektiviteten och hållbarheten för elnätet i Sverige.
S energipolitiska talesperson Fredrik Olovsson har tagit en avvaktande ställning till förändringarna:
– Vi har sagt att man behöver lagstifta. Men jag har inga synpunkter på process här, om man väljer det ena eller det andra. Det viktiga är att man tar bort osäkerheter och alla utredningsbehoven kring teknikvalet, säger Olovsson, som snarast är kritiskt till att det dröjt så långt för regeringen att ta vidare förslagen från Klimaträttsutredningen.
– De har egentligen tagit ett år på sig längre än vad som behövts, säger Fredrik Olovsson till Altinget.
De elnätspolitiska förändringar som Tidöpartierna föreslår har potential att väsentligt påverka energiproduktionen i Sverige.
En tydligare process för godkännande av elnät har föreslagits av Klimat- och näringsdepartementet. Detta förslag syftar till att effektivisera godkännandeprocessen och göra det lättare för företag att investera i infrastruktur för förnybar energi.
Ändringarna av elnätspolitiken är också föremål för utredning enligt klimatlagstiftningen.
Denna utredning syftar till att säkerställa att policyförändringarna överensstämmer med klimatmålen och överensstämmer med regeringens bredare klimatpolitiska ramverk.
Utredningen är ett viktigt steg mot att se till att de elnätspolitiska förändringarna bidrar till regeringens klimatmål, snarare än att försvåra dem.
Ändringarna av elnätspolicyn har också konsekvenser för lokala markägare, som kan påverkas av förändringar i lokal infrastruktur och regelverk. Elisabeth Svantesson (M), finansminister, har kommenterat förändringarna och betonat behovet av att se till att lokala markägare får adekvat kompensation för eventuella förändringar som kan påverka deras fastighet.
För och nackdelar med förändringar av elnätspolitiken
De elnätspolitiska förändringarna har flera fördelar för miljön och förnybar energiproduktion. Policyförändringarna ligger i linje med Sveriges gemensamma mål att nå 100 % förnybar energi till 2040. Förändringarna förväntas underlätta integrationen av förnybara energikällor i elnätet, vilket kommer att minska landets beroende av fossila bränslen och minska utsläppen av växthusgaser.
Policyändringarna syftar också till att förbättra energieffektiviteten och främja användningen av rena energikällor som sol-, vind- och bioenergi.
Ändringarna i elnätspolitiken har dock vissa nackdelar för markägare och kan ha potentiella negativa ekonomiska effekter. Förändringarna kan innebära lokala markägareförändringar, vilket kan påverka deras äganderätt och orsaka tvister om markanvändning.
Förändringarna kan också leda till att nya kraftledningar eller transformatorstationer byggs, vilket kan påverka närmiljön och djurlivet. Dessutom kan policyförändringarna leda till högre elpriser för konsumenterna, vilket kan få negativa ekonomiska effekter.
Sammantaget beror effektiviteten och hållbarheten av förändringar i elnätspolitiken på olika faktorer, inklusive deras genomförande, övervakning och utvärdering.
Fakta:
Planeringsmål:
Regeringens förslag:
”Planeringen av det svenska elsystemet ska ge förutsättningar för att leverera den el som behövs för en ökad elektrifiering och att möjliggöra den gröna omställningen.”
Regeringens bedömning:
”Regeringen ser för närvarande att Sverige bör planera för att kunna möta ett elbehov om minst 300 TWh år 2045. Behovet av el i olika geografiska områden bör tydliggöras för år 2030, 2035, 2040 och 2045 och följas upp vid regelbundna kontrollstationer, med start 2030.”
Leveranssäkerhetsmål:
Regeringens förslag:
”Det svenska elsystemet ska ha förmågan att leverera el där efterfrågan finns, i rätt tid och i tillräcklig mängd, i den utsträckning det är samhällsekonomiskt effektivt. Omotiverade hinder i elsystemet ska undanröjas för att skapa förutsättningar för en effektiv marknad som främjar konkurrenskraftiga priser.”
Regeringens bedömning:
”Svenska kraftnät bör få ett övergripande ansvar för en regelbunden uppföljning av leveranssäkerhetsmålet och för att vidta eller föreslå nödvändiga åtgärder för att leveranssäkerhetsmålet uppnås. En fördjupad uppföljning bör ske vid regelbundna kontrollstationer med start 2030.”
Energieffektiviseringsmål:
Regeringens bedömning:
”Sveriges mål för energieffektivisering bör ses över i syfte att tydligare främja en samhällsekonomiskt effektiv användning av energi och ett effektivt nyttjande av energisystemet som bidrar till den gröna omställningen.”
Prop. 2023/24:105 Energipolitikens långsiktiga inriktning (regeringen.se)
