En ny undersökning visar att 564 orter i Sverige får största delen av sitt värmebehov från biobränsle. På dessa platser levereras värmen till lägenheter, villor, fastigheter och industrier via fjärrvärmenät. Störst är biovärme i Stockholm, Göteborg och Uppsala, bland de mindre orterna finns Vittangi, Sundborn och Fliseryd.
En stor del av den bioenergi vi använder samlas in och sparas av solfångaren skogen när solenergi, koldioxid och vatten omvandlas till energi och syre i fotosyntesen. När skogen sedan används för att göra produkter av trä och papper tas restprodukter med den lagrade solenergin tillvara för att bli bland annat värme, ofta kallad biovärme.
Tidningen Bioenergi har sammanställt en lista över biovärmenät i storleksordning och publicerat den på en karta som kallas Biovärme 2024.
– Biovärme är en viktig grund för Sveriges energisystem. En lång rad olika biobränslen står för huvuddelen av råvaran, men även avfall varav en del fossil plast, samt restvärme från industrier som använder biomassa som råvara är en viktig del. Värmenätet avlastar elsystemet och är ett underlag för att producera el lokalt i biokraftvärmeverk. Vi kan också fånga in biogen koldioxid för att lagra eller använda som råvara för förnybara produkter, säger Anders Haaker, chefredaktör för Bioenergi.
Kartan Biovärme 2024 publiceras som en bilaga i Bioenergi nr 1-2024 samt finns att ladda ner på:
