Naturskyddsföreningen vidhåller att regeringens beslut att bevilja bearbetningskoncession till en järnmalmsgruva i Gállok strider mot miljöbalken. Regeringen bemöter inte de allvarliga brister i miljökonsekvensbeskrivningen som föreningen tidigare pekat på.
Dessutom innehåller regeringens yttranden en rad missvisande påståenden om samhällets behov av järn och stål som saknar betydelse för målet. Det anser Naturskyddsföreningen i sitt svar till regeringens yttrande till Högsta förvaltningsdomstolen som skickas in till domstolen idag.
– I bolagets ansökan finns felaktiga underlag som underskattar läckaget av föroreningar från gruvan till mark och vatten. Dessutom missas helt ett större urskogsområde i beskrivningen av naturvärden. Det är anmärkningsvärt att regeringen inte bemöter de brister vi pekar på, säger Ida Jansson, ordförande i Naturskyddsföreningen Jokkmokk.
Regeringen beviljade för två år sedan bolaget Jokkmokk Iron Mines bearbetningskoncession i Gállok, ett beslut som Naturskyddsföreningen begärt rättsprövning av hos Högsta förvaltningsdomstolen. Enligt föreningen lever bolagets miljökonsekvensbeskrivning inte på långa vägar upp till kraven enligt miljöbalken.
Men i sitt yttrande till domstolen bemöter inte regeringen de brister som föreningen pekat på i bolagets ansökan i tidigare inlagor. Särskilt allvarligt är det att regeringen inte bemöter Naturskyddsföreningens argument om att bolaget Jokkmokk Iron Mines bygger sin utredning på ett felaktigt underlag, som underskattar läckaget av föroreningar till mark och vatten från gruvavfallet.
Regeringen hävdar i sitt yttrande att brytning av fyndigheten i Gállok kan motiveras för industrins omställning och totalförsvarets behov av att Sverige har handelsvaror och järn. Det finns dock ingenting i officiella rapporter från EU-kommissionen som styrker att så är fallet. EU bedömer att samhällets försörjning av järn och stål inte är hotad. Dessutom är storleken på fyndigheten i Gállok försumbar i förhållande till rikets redan uppskattade tillgångar och reserver av järnmalm.
– Regeringens argument att gruvan behövs för industrins omställning är direkt missledande. Detta handlar om en järnmalmsfyndighet, som dessutom har låg halt av järn. Gruvan innebär ett oåterkalleligt ingrepp i en oexploaterad natur, mitt i renbetesland. Förutom miljöskadorna kommer en gruva att drabba renskötseln mycket negativt, och påverka framtida generationers möjligheter att utöva den samiska kulturen, säger Karin Lexén generalsekreterare Naturskyddsföreningen, säger Karin Lexén generalsekreterare Naturskyddsföreningen.
En gruva i Gállok skulle innebära ett omfattande ingrepp i ett tidigare oexploaterat större naturområde med oåterkalleliga skador till följd. Gruvavfallet är förenat med stora risker för föroreningar av mark och vatten och skulle för all framtid finnas kvar på halvön Björkholmberget.
Det är Naturskyddsföreningen i Jokkmokk som tillsammans med Naturskyddsföreningen i Norrbotten och Naturskyddsföreningen Riks som driver ärendet.
