Den småskaliga vattenkraften finns i huvudsak i södra delarna av landet. Produktionen därifrån har en viktig roll för att upprätthålla effekten i elsystemet. En förutsättning för den icke planerbara sol- och vindkraften är att det finns planerbar kraftproduktion som vattenkraft. Tänk också på att en stor del av de småskaliga vattenkraftverken under krissituationer kan köras i ö-drift och leverera exempelvis till ett närliggande sjukhus.
Svensk Vattenkraftförening (SVAF) organiserar landets små kraftverk med effekt på 10 MW och mindre. Det finns ungefär 1900 sådana verk som tillsammans producerar nästan 5 TWh per år.
Flertalet av dessa små kraftverk är så kallade strömkraftverk. Det är det naturliga varierande flödet i vattendragen som styr kraftverken och de har alltså inga regleringsdammar.
– De små kraftverken bidrar till nätstabilitet genom sin svängmassa, och bidrar till residuallasten och har stor potential att öka reglerförmågan genom FCR-tjänster, säger Gustaf Hellström, ordförande för SVAF.
Lång historia
De små kraftverken producerar främst under höglastperioden november–april. Tack vare deras produktion minskar klimatutsläppen med 7 procent, verken motverkar extremflöden, är viktiga för vattenförsörjningen och vidmakthåller månghundraåriga landskapsbilder och kulturmiljöer. En stor del av de små kraftverkens historia går tillbaka till kvarnar och smedjor, i många fall redan på medeltiden.
Planerbarhet
Inte minst att vattenkraften är planerbar gör den så värdefull. Förutsättningen är det vatten som samlas i naturliga (sjöar) och konstgjorda vattenmagasin som utgör vårt största ”batteri”. Man måste tänka på hela elsystemet med produktionsenheter och distribution. Det är tack vare vattenmagasinens lagrande förmåga som vi kan dra nytta av den mer eller mindre slumpmässigt producerande sol- och vindkraften.
De små verken går mest under vintern. På sommaren, när vattendragen i söder sinar, går den storskaliga vattenkraften i norr på smältvatten från inlandet. Stora magasin som Suorva gör att el går att producera även vintertid.
– När el överförs från norr till söder sker överföringsförluster i stamnäten. Framförallt råder det ibland brist på överföringskapacitet. Här hjälper de små kraftverken i söder till att stötta upp och förlusterna blir mindre, förklarar Gustaf Hellström.
Effekt- och energitillskott
De små kraftverken i Sverige har sammanlagt 1000 MW effekt, som kan jämföras med vattenkraftens totala effekt på 16000 MW. Effekten och produktionen i de mindre skulle faktiskt kunna fördubblas. Idag är det långt ifrån hela flödena i vattendragen som tas till vara. Investeringar i samma vattendrag på samma platser, har potential för en fördubbling. Tyvärr finns risk att de nu pågående miljöprövningsprocesserna leder till att en betydande del av den småskaliga vattenkraften rivs ut. Detta är en lång och komplicerad historia som inte sett sitt slut än …
Tjänster till Svenska Kraftnät
Ägare till småskaliga vattenkraftverk kan skapa extra intäkter genom att sälja tjänster till Svenska Kraftnät, leverera lite extra el när frekvensen i nätet går ner. Gustaf Hellström har nyligen installerat utrustning för detta i sitt kraftverk i Ålbergaån-Kilsån i Sörmland. Tjänsten heter FCR-N och det är Bixia som samlar flera producenter och förmedlar tjänsten till Svenska Kraftnät.
– En kanske bortglömd fördel med många av de små kraftverken är möjligheten att, efter mindre modifiering av verken, köra ö-drift, det vill säga köra även när det är avbrott i region- eller stamnätet. Mitt vattenkraftverk exempelvis byggdes för och kördes i ö-drift och levererade alltså bara lokalt 1919–1930. Idag skulle vi i ett krisläge exempelvis kunna leverera till Nyköpings lasarett.
Onekligen finns det många fördelar med småskalig vattenkraft. Den går dessutom att bygga ut. Vi kan snegla på Norge, där man har byggt ungefär 50 nya små verk årligen under senare år. Något att tänka på; svenska organisationen Energiföretagen bedömer att Sverige på sikt kommer att behöva 330 TWh el, ungefär 2,5 gånger mer än idag …
