Stora satsningar görs kommande år för att öka kartläggningen av potentiella fyndigheter av metaller och mineral i Sverige. Sveriges geologiska undersökning (SGU) ska lägga 45 miljoner kronor årligen på att ta fram underlag som ska främja gruvetableringar.
Tillgången till kritiska och strategiska råvaror är avgörande för energiomställningen och för samhällets beredskap. Metaller och mineral behövs i exempelvis elfordon och solpaneler, inom försvarsindustrin och sjukvården. För att möta de framtida behoven vill regeringen att SGU kraftigt ökar kartläggningen av malmpotentiella områden i Sverige, genom ett särskilt kartläggningsuppdrag.
– Jag är glad att regeringen nu ger oss ökade resurser för att förstärka vårt kartläggningsarbete, det är något som vi efterfrågat. Uppdraget går hand i hand med den nya EU-förordningen Critical Raw Materials Act och är SGU:s bidrag i värdekedjan för att säkra tillgången till kritiska och strategiska råvaror och därmed öka beredskapen i vårt samhälle, säger SGU:s generaldirektör Anneli Wirtén.
SGU:s förvaltningsanslag har år 2024 utökats permanent. Av detta ska 45 miljoner årligen, under de kommande tre åren, läggas på uppdraget att identifiera malmpotentiella områden. Pengarna är bland annat tänkta att användas till att utveckla teknik för systematisk kartläggning och utökad areell kartläggning.
Regeringen vill även att SGU inventerar gamla gruvhål där koncession – alltså rätt att utvinna fyndigheten – inte längre gäller.
– Det här är information som är viktig för att vi ska kunna hitta nya fyndigheter. Det är också så att gamla gruvhål kan utgöra en fara för allmänheten, säger Kaj Lax, chef för avdelningen Mineralresurser vid SGU.
