Antalet vindkraftverk i Sverige har ökat med drygt 880 procent de senaste 20 åren, visar en ny rapport från SCB. Västra Götaland och Skåne är länen med flest vindkraftverk.
År 2002 fanns det cirka 530 vindkraftverk i Sverige. År 2020 hade dessa ökat till över 4 300, och 2022 hade antalet vindkraftverk passerat över 5 200.
– Det motsvarar en ökning av antalet vindkraftverk med över 880 procent de senaste 20 åren, säger SCB:s Stefan Svanström, expert på geografiska informationssystem och en av författarna till rapporten Markanvändningen i Sverige 2020.
År 2020 fanns det vindkraftsetableringar i 194 av landets 290 kommuner.
– Under 2022 hade antalet kommuner med vindkraft ökat till 200.
Länen med flest vindkraftverk
Rapporten visar att det fanns fler än 100 vindkraftsetableringar i 15 av Sveriges 21 län år 2020.
– År 2020 fanns det drygt 4 300 vindkraftverk i Sverige. Allra flest i Västra Götalands och Skåne län där det fanns 615 respektive 443 vindkraftverk, fortsätter Stefan Svanström.
Därefter följer flera av Norrlandslänen. Västernorrland gick från 40 vindkraftverk 2015 till 409 verk 2020.
Påverkade områden
För att beräkna hur omkringliggande områden påverkas av vindkraften beräknas så kallade influensområden. Där används 800 meter som generellt avstånd till bebyggelse, enligt en definition som Energimyndigheten tagit fram.
Landarealen inom 800 meter från landets vindkraftverk motsvarar knappt 1 procent av Sveriges totala landareal.
– Länen med störst andel influensområde, alltså andel landareal inom 800 meter från vindkraftverk, är Halland och Skåne. I Hallands län rör det sig om 4,4 procent av landarealen och i Skåne om 3,8 procent, konstaterar Stefan Svanström.
– I hela Sverige var knappt 31 000 personer folkbokförda inom 800 meter från ett vindkraftverk år 2020.
Förändring över tid
Rapporten Markanvändningen i Sverige analyserar statistik från SCB och en rad andra myndigheter för att ge en bred och samlad bild av hur marken i Sverige används, planeras och förändras över tid.
I årets rapport finns bland annat avsnitt om markägande.
– År 2020 ägde privatpersoner 44 procent av marken i Sverige. 71 procent av den privatägda marken ägdes av män och 29 procent av kvinnor, säger Jerker Moström, expert på geografiska informationssystem, och fortsätter:
– En majoritet av den privatägda marken tillhörde män i samtliga län. I Stockholms län är fördelningen minst ojämn, där ägdes 35 procent av marken av kvinnor. I Västmanland, Blekinge och Södermanland är den mest ojämn, med 26 procent kvinnoägd mark.
Läs mer i statistiknyheten och rapporten:
Fler än två av tre privata markägare är män
Markanvändningen i Sverige 2020 (pdf)
Fakta: Om statistiken
Rapporten Markanvändningen i Sverige analyserar statistik från SCB och en rad andra myndigheter för att ge en bred och samlad bild av hur marken i Sverige används, planeras och förändras över tid.
Sveriges landyta uppgår totalt till omkring 41 miljoner hektar. Vatten är inte inräknat i denna areal. Havsvatten- och inlandsvattenarealerna utgör totalt drygt 12 miljoner hektar.
År 2020 utgjordes Sveriges landyta av:
3 procent bebyggd och anlagd mark
7 procent jordbruksmark
22 procent öppen våtmark och övrig mark
68 procent skogsmark
Foto:Norbert
